Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
juni 2019 (1) maj 2019 (1) mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
Är Sveriges Radio ett parti?
Krönika Mars 2006 Barometern, Falu-Kuriren
Är Sveriges Radio ett parti?

Sveriges Television kallar sig ”fri television”. Senast med reklam att den varken är ”höger eller vänster”. Hm. Vi får väl se om det blir något faktaprogram av typ ”Uppdrag förvanskning” ett par veckor före valdagen.

Ett inslag i varje valrörelse brukar vara de med trumpetfanfarer inledda påannonseringarna i radio om kommande valprogram. Det är som om hela nationen mobiliseras i något halvkrigiskt jippo.

Sveriges Fria Radio och Television skulle kunna göra en bättre insats i folkbildningens tjänst genom att låta alla som ansvarar för valprogrammen alltid skilja mellan några saker som ofta blandas ihop. Det skulle främja ”saklighet och opartiskhet”, som det står i radiolagen.

Det första är att staten inte är lika med samhället. Samhället består inte bara av stat, landsting och kommuner utan också av företag, föreningar, familjer och enskilda individer. När någon vill att ”samhället ska förbättra”, så menas ofta att staten eller kommunerna ska göra något. Men gör inte företag som t ex IKEA samhället bättre? Och familjer som uppfostrar barn – förbättrar inte familjerna samhället?

Om samhällsförbättringar alltid uppfattas som resultat av politiska åtgärder, då ökar skatter och lagar oavbrutet.

Lika ofta kan man höra att ”X-partiet vill satsa”, t ex på idrotten eller pensionärerna. Vad som menas är inte alls att X-partiet vill ta av sina medlemsavgifter och ge till idrotten eller pensionärerna. Utan X-partiet vill att skattebetalarna ska bekosta denna ”satsning”.

Det var för övrigt länge sedan som medlemsavgifter var en viktig intäkt för partierna. Idag går partierna på statsbidrag.

Det är en intressant utveckling. På 1950-talet tog debatten fart om att avskaffa statskyrkosystemet i Sverige. Då var skatternas andel av ekonomin omkring 20 procent. Femtio år senare är andelen 50 procent och Svenska Kyrkan är skild från staten. Fast egentligen blev det ingen skilsmässa utan månggifte.

Inte bara kristna samfund får statsbidrag, utan också andra - och inte bara religiösa organisationer. Många folkrörelser i Sverige får stöd även av skattebetalare som inte är med i rörelsen.

Om valrörelsen hela tiden ska cirkla kring ”samhället” när det är staten som avses, och ”satsningar”, när det aldrig är den godhjärtade frivilliga insatsen som eftersträvas – då medverkar Sveriges Fria Radio och Television till att befästa en omedveten närmast totalpolitiserad bild av samhällsutvecklingen.

Ett tecken på detta är naturligtvis hur svårt det är att ifrågasätta ett statsbidrag. Det uppfattas som en attack mot den som skulle få bidraget. All principdiskussion blir omöjlig.

Och så är det i högskattestaten. De allra flesta betalar så mycket skatt att ska en extra aktivitet bli möjlig, då krävs ofta – ja, just det, en ”satsning”. En ”fri television” bör peka på alternativet, när någon föreslår en ”satsning”.

Extra beklämmande är kanske när vallöftena gäller ”satsningar” på småföretagare. Om någon fått lida av missriktad omtänksamhet och politiskt förmynderi är det den självständiga egna företagaren, som omväxlande hjälteförklaras och misstänkliggörs. Om alla företagare beskattas och en del får tillbaka pengarna som bidrag – då kallas det ”satsning”.

Sveriges Fria Radio och Television utgår alltför ofta ifrån att politikernas roll är att styra och ställa istället för att ge frihet under ansvar. Den åsikten kan ett parti ha, men bör inte vara självklar och enda utgångspunkt för en verksamhet som står för saklighet och opartiskhet.


Carl-Johan Westholm