Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
Elden som tände Timbro
Krönika juni 2008 Falu-Kuriren, Mora Tidning m fl. Texten nedan är något längre, och identisk med det anförande jag höll på Timbros 30-årsjubilerande författarfest den 29 maj i Stockholm.
Det var en gång en stridspilot i Royal Air Force som efter krigsslutet 1945 blev industriell uppfödare av kycklingar. Han hette Antony Fisher, hade framgång och blev snart förmögen. Nu skulle han åter byta bana och gå in i politiken.

Han frågade därför professor Hayek i London om råd. Denne hade blivit berömd för sin bok ”Vägen till träldom”, som varnade för planekonomin, hur den hotade frihet och demokrati.

- Nej, gå inte in i politiken, sa Hayek. Din insats behövs bäst i en näraliggande bransch, den som återförsäljare av idéer.

Kanske sa Hayek, att inget är starkare än en idé vars tid har kommit – och citerade därmed fransmannen Victor Hugo. Att få en idé är stort, men att få dess tid att komma kan vara lika viktigt.

Den f d stridspiloten och kycklingfarmaren öppnade plånboken och grundade Institute of Economic Affairs (IEA) i London 1955.

Det kom igång ett par år senare. Och 1977, efter 20 år, kunde man läsa hur denna lilla verksamhet blivit respekterad och ofta citerad, från att ha behandlats nedlåtande.

En vårvinterdag 1977 på flyg till London fann jag just det omdömet i nyaste The Economist. Jag skulle träffa den som Antony Fischer anställt att leda IEA: Ralph Harris. Jag reste på uppdrag av Näringslivets Fonds VD Sture Eskilsson, som också var min chef på avdelningen för samhällskontakt på Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF).

Skulle något liknande startas i Sverige? Det var frågan.

Ska Näringslivets Fond avvecklas eller utvecklas? Det är den fråga ni ställde, sa Bertil Kugelberg, Näringslivets Fonds ordförande, till oss senare. Utvecklas! – utropade han, och lade förmodligen till sitt favoritord att det var ett ”sällsport” tänkvärt förslag.

Så kom Timbro igång 1978. Tio år efter 1968 års studentoroligheter, som var flummets och ofrihetens kollektiva känslosvall.

Det sägs ibland att utan löntagarfonderna hade inte näringslivets opinionsoffensiv ägt rum.

Visst ger en tydlig fiende extra syre till elden. Men utan uthållig tillförsel av bränsle slocknar lågan. Och det fanns en eld.

Elden var en genomtänkt och bergfast övertygelse hos oss som var med att här gäller det mer än några pensionspoäng.

Men goda idéer utan resurser är som fjärilar, vackra men utan större miljöpåverkan.

Den sällsport (!) lyckosamma konstellationen på de svenska idéernas stjärnhimmel av SAFs ordförande Curt Nicolin och dess informationschef Sture Eskilsson – bägge själva med egen glöd - gjorde att ett antal unga begåvningar fick resurser att arbeta med och känna för ”Fri företagsamhet – Bra för Sverige”, ”Satsa på dig själv”, ”I morgon kapitalism”, ”Skapande Sverige”.

Institutioner i alla ära. Utan två andra saker som börjar på I, Idéer och Individer, hade Timbro kanske fyllt 30 år – men utan någon historia att vara stolt över, och utan att ha bidragit till Sveriges moderna historia. Uppdraget är inte slutfört.

Carl-Johan Westholm