Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
juni 2019 (1) maj 2019 (1) mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
Grattis John Stuart!
Krönika Maj 2006 Barometern, Falu-Kuriren
Grattis John Stuart!

Den 6 maj för 150 år sedan föddes Sigmund Freud, psykoanalysens fader. Kanske behöver flertalet av världens opinionsbildare läggas på hans analyssoffa för att vi ska få en förklaring till ett av de största politiska mysterierna i vår tid: att kvinnors frihet och rätt ofta uppfattas som en typisk vänsterfråga.

Londonbon Karl Marx (1818-1883) sög ut omgivningen på pengar och känslor. Marxismen som politiskt system åstadkom jämställdhet mellan könen genom att bägge blev lika förtryckta – det är en omvittnad erfarenhet från Östeuropa. Men marxister uppfattar sig än idag som frihetens förkämpar, och som radikala samhällsförbättrare, inte bara på 1 maj.

En något äldre samtida med Karl Marx i London var John Stuart Mill. Han föddes den 20 maj 1806, femtio år tidigare än Freud.

Hans privatliv var en fantastisk kärlekssaga, med den redan gifta Harriet Taylor, som han mötte i unga år och som inspirerade honom till intellektuella stordåd. Harriet Taylor blev så småningom änka och Harriet Mill, och de fick några år tillsammans också som gifta, i Avignon i Frankrike. Harriet dog 1858. Deras liv präglades av en varm och skapande själs- och tankegemenskap.

Även om John Stuart ibland kallats för ett rationalismens helgon, så var han starkt påverkad av den tyska romantiken; Harriet anses ha gjort honom mer rationell. Nobelpristagaren, ekonomen och filosofen F A Hayek skrev för femtio år sedan en bok om deras förhållande.

Året efter Harriets död gav John Stuart ut ”On Liberty” och senare en bok om kvinnoförtrycket. Han var under en kort tid ledamot av det brittiska underhuset och den förste som i en parlamentarisk församling yrkade på kvinnlig rösträtt.

De ligger bägge begravda i Avignon. John Stuart sedan 1873, efter att i 14 år under långa perioder bott i ett hus nära kyrkogården med utsikt mot Harriets grav, som nu är deras gemensamma. Detta är än idag Avignons centrala begravningsplats. Utanför löper Avenue Stuart Mill.

Bägge tillhörde de yppersta bland 1800-talets genier. Deras respekt för den enskilda människan var grunden. Deras egen relation medan Harriet fortfarande var Mrs Taylor orsakade omgivningens misstro. Det bidrog säkert till att de varnade inte bara för statens förtryck, utan också för den allmänna opinionens.

De var naturligtvis barn av sin tid. Men de var också föräldrar till det bästa i framtiden.

Att tysta någon, om så bara en enda, är inte bara orätt mot den personen. Det är också, menade Mill, fel mot mänskligheten, eftersom just denna enda person kan ha något att säga som kan visa sig vara bra för alla.

En av de klassiska meningarna i ”On Liberty” lyder:
- när vi jämför den synliga respekten hos mänskligheten för frihet med den synliga bristen på respekt för frihet, kan vi få uppfattningen att en person har en oförytterlig rättighet att skada andra och ingen rätt alls att behaga sig själv utan att skada någon annan.

Själv citerade Mill som utgångspunkt för ”On Liberty” Berlinuniversitets grundare Wilhelm von Humboldt, när denne talade om ”mänsklig utveckling i sin rikaste mångfald”.

Få förtjänar att gratuleras på sin 200-årsdag som John Stuart. Han och Harriet gjorde världen bättre. Deras tankar gör det fortfarande.

Carl-Johan Westholm