Grattis John Stuart!

Den 6 maj för 150 år sedan föddes Sigmund Freud, psykoanalysens fader. Kanske behöver flertalet av världens opinionsbildare läggas på hans analyssoffa för att vi ska få en förklaring till ett av de största politiska mysterierna i vår tid: att kvinnors frihet och rätt ofta uppfattas som en typisk vänsterfråga.

Londonbon Karl Marx (1818-1883) sög ut omgivningen på pengar och känslor. Marxismen som politiskt system åstadkom jämställdhet mellan könen genom att bägge blev lika förtryckta – det är en omvittnad erfarenhet från Östeuropa. Men marxister uppfattar sig än idag som frihetens förkämpar, och som radikala samhällsförbättrare, inte bara på 1 maj.

En något äldre samtida med Karl Marx i London var John Stuart Mill. Han föddes den 20 maj 1806, femtio år tidigare än Freud.

Hans privatliv var en fantastisk kärlekssaga, med den redan gifta Harriet Taylor, som han mötte i unga år och som inspirerade honom till intellektuella stordåd. Harriet Taylor blev så småningom änka och Harriet Mill, och de fick några år tillsammans också som gifta, i Avignon i Frankrike. Harriet dog 1858. Deras liv präglades av en varm och skapande själs- och tankegemenskap.

Även om John Stuart ibland kallats för ett rationalismens helgon, så var han starkt påverkad av den tyska romantiken; Harriet anses ha gjort honom mer rationell. Nobelpristagaren, ekonomen och filosofen F A Hayek skrev för femtio år sedan en bok om deras förhållande.

Året efter Harriets död gav John Stuart ut ”On Liberty” och senare en bok om kvinnoförtrycket. Han var under en kort tid ledamot av det brittiska underhuset och den förste som i en parlamentarisk församling yrkade på kvinnlig rösträtt.

De ligger bägge begravda i Avignon. John Stuart sedan 1873, efter att i 14 år under långa perioder bott i ett hus nära kyrkogården med utsikt mot Harriets grav, som nu är deras gemensamma. Detta är än idag Avignons centrala begravningsplats. Utanför löper Avenue Stuart Mill.

Bägge tillhörde de yppersta bland 1800-talets genier. Deras respekt för den enskilda människan var grunden. Deras egen relation medan Harriet fortfarande var Mrs Taylor orsakade omgivningens misstro. Det bidrog säkert till att de varnade inte bara för statens förtryck, utan också för den allmänna opinionens.

De var naturligtvis barn av sin tid. Men de var också föräldrar till det bästa i framtiden.

Att tysta någon, om så bara en enda, är inte bara orätt mot den personen. Det är också, menade Mill, fel mot mänskligheten, eftersom just denna enda person kan ha något att säga som kan visa sig vara bra för alla.

En av de klassiska meningarna i ”On Liberty” lyder:
- när vi jämför den synliga respekten hos mänskligheten för frihet med den synliga bristen på respekt för frihet, kan vi få uppfattningen att en person har en oförytterlig rättighet att skada andra och ingen rätt alls att behaga sig själv utan att skada någon annan.

Själv citerade Mill som utgångspunkt för ”On Liberty” Berlinuniversitets grundare Wilhelm von Humboldt, när denne talade om ”mänsklig utveckling i sin rikaste mångfald”.

Få förtjänar att gratuleras på sin 200-årsdag som John Stuart. Han och Harriet gjorde världen bättre. Deras tankar gör det fortfarande.

Carl-Johan Westholm