Hemlig PM av nästa finansminister
Krönika September 2006 Barometern, Falu-Kuriren
Hemlig PM av nästa finansminister
Av en tillfällighet kom jag att hitta följande, daterat 2 oktober 2006. Det visade sig vara en papperskopia på ett konfidentiellt dokument, signerat av Sveriges finansminister ett par veckor efter valet. Det framgick inte vem denna person är. Men upplysningar kan lämnas av ”Nostradamus, kanslihuset”.
Här följer ett sammandrag:
”Den svenska ekonomin uppfattas som stark, men den lider av vissa systemfel. Valrörelsen tog inte upp det viktigaste i den omfattning det förtjänar. Allra minst presenterades något förslag till lösning. Jag syftar på det missförhållandet, att det mesta av ersättningen för ett jobb inte går till den som gör jobbet, utan till stat, landsting och kommuner – för att senare återanvändas som bidrag eller gratis service på olika områden. ---
Sverige förenar, tillsammans med flera andra länder i Europa, en livskraftig men begränsad privatkapitalism med en livskraftig men oklart begränsad offentlig sektor. Medborgarna kan alltid, när något går snett, skylla på det ena eller det andra, alltefter ideologiska skygglappar.
Före valet sa företrädare för regeringen att andra europeiska länder är ännu sämre förberedda på ökningen av andelen äldre i befolkningen, eftersom många inte har lika höga skatter som Sverige. När de upptäcker det, tvingas de höja skatten. ---
Men är det en naturlag att skatterna måste höjas för att människorna lever längre? Är det inte snarare så, att ju färre människor som arbetar, desto högre måste skatterna vara för att försörja de som inte arbetar? Är det inte arbetslöshetsexplosionen, inte åldringsexplosionen, som är problemet? Det är väl ett hälsotecken att människor lever längre. Men om arbetsföra inte arbetar för sin egen försörjning, då är ett sjukdomstecken.
Svenska folket, och många andra västeuropeiska, har vant sig vid att när de verkligt stora utgifterna ska betalas i ett hushåll, då ska någon annan dela på notan. Det har lett till en skattebelastning som i sin tur ökar storleken på varje utgift. Bensinpriset är mest bensinskatt, byggkostnaderna mest moms, arbetsgivaravgifter och inkomstskatter för byggjobbarna. Dagisavgiften, som är starkt subventionerad, går i sin tur till dagispersonal, vars löner till stor del går bort i skatt. Etc, etc.
Ekonomin får alltmer skatte- och bidragsgrus i maskineriet. Den makalösa tekniska utvecklingen, som tillåtit att var femte arbetsför svensk inte jobbar, kommer att få alltfler sysslolösa att försörja.
Den fråga, som jag vill att hela regeringen förutsättningslöst diskuterar vid nästa stora samling på Harpsund, är om vi ska använda de kommande fyra åren till att vända denna utveckling.
Jag vill betona att detta inte nödvändigtvis är en fråga om höger eller vänster i politiken. Det finns egentligen inget av vare sig höger, mitten eller vänster i att statsmakterna ska ta det mesta av varje medborgares inkomster. Eller rättare, detta ekonomiskt onaturliga system har de senaste åren blivit både vänster-, mitten- och högerpolitik.
Jag vill också betona att en så radikal omorientering självklart kräver ledarskap. Det gör naturligtvis uppgiften lättare för oss, eller hur?”
---
Ja, sedan följer ett antal tabeller, plus att någon med blyerts skrivit telefonnumret till Skattebetalarnas förening längst ner på papperet.
Nostradamus, var det inte så en spågubbe hette, på 1500-talet?
Carl-Johan Westholm
Fil dr Carl-Johan Westholm är nu småföretagare
lördag 02, september 2006