Fundamentalt mentalt
Krönika mars 2010 Falu-Kuriren, Mora Tidning m fl
Ny teknik hjälper världen ur den ekonomiska krisen. Men ny teknik medverkade också till krisen. Finansindustrin utvecklade s k strukturerade produkter, som såldes med den gamla metoden ”krona upp vinner jag, krona ner förlorar du”. Risktagandet skedde på andras bekostnad.
Överbelånade hushåll var en del av krisen. Nu ska högt belånade statskassor ta oss ur krisen. Den engelske historikern Paul Johnson skriver i sin senaste krönika i den amerikanska finanstidningen Forbes att stora skulder är små problem, om de skuldsatta tror att skulderna kommer att minska. Det snabbaste sättet är att arbeta sig ur dem. Men nya jobb dröjer. Och med dem tron.
Paul Johnson är inte ensam om att misstro dem som bestämmer, kan och vet. Förtroendet för ledare i politik, finans och vetenskap är svagare än på länge. Säg Berlusconi, Sarkozy, Brown, Merkel, säg bonusar och säg FN:s klimatpanel – det räcker.
På 1950-talet talade en annan engelsman om en annan klyfta. C.P. Snow’s föreläsning om de två kulturerna trycktes i många upplagor. Han oroade sig över motsättningen mellan naturvetare och humanister. Men den farligaste klyftan är nog den mellan människans förmåga att göra och hennes förståelse för vad hon gör, alltså gapet mellan mänsklighetens tekniska och etiska nivå.
Den dåvarande amerikanske centralbankschefen Alan Greenspan sa till en medarbetare för tjugo år sedan, att de visste vilka knappar och spakar de skulle röra. Men instrumentbrädan! Den var opålitlig. Att Greenspan inte räknade in värdestegringen på bostäder i inflationen hade ändå lätt kunnat undvikas, men var ödesdigert. Ännu allvarligare är att ny militär teknologi kan användas av regeringar och grupper, som har medeltida värderingar av människovärdet.
Hur står det till i Europa? Få kunde tro 1920 att det kulturella Tyskland tio år senare skulle föda fram barbariet. Vilka tänkesätt döljer sig i européernas hjärnor idag?
På sikt gäller: det mentala är det fundamentala. Inte vilka beslut som just nu tas i Bryssel, även om 80 procent av våra lagar stiftas där numera, och inte i Stockholm.
Carl-Johan Westholm
måndag 15, mars 2010