Upphovsmän ska få betalt, inte få betala för sina idéer
DI Debatt den 30 september 2010. Artikel av Dan Brändström och Carl-Johan Westholm (i Dagens Industri är styckena något omkastade jämfört med nedanstående).
1957 sände Sovjetunionen upp den första satelliten. Rymdkapplöpningen började. Det var en helstatlig satsning i en helstatlig ekonomi. 1969 kom USA ikapp med den första månlandningen. Det var en helstatlig satsning i en marknadsekonomi.
Internet föddes i det amerikanska försvaret. Det utvecklades av privata aktörer som Microsoft och Google.
Forskning och utveckling finansierad av skattebetalare är väsentlig. Liksom den som sker i stora företag. Men det är svårt att tänka sig Bill Gates som en hejare på att skriva ansökningar för anslag till egen idéutveckling.
General Electric grundades av Thomas Alva Edison och med dennes uppfinningar och patent i ryggen. Idag tjänar jurister i USA mer på patent än uppfinnare.
Något har sedan länge gått snett med den intellektuella äganderätten. Finanskrisen avslöjade kontraproduktiva belöningssystem som en grundorsak. Det finns samma mönster inom immaterialrätten. Om någon stjäl en produkt från en tillverkare, då förväntas polisen rycka ut. Särskilt om det gäller något värdefullt.
Om en tillverkare låter bli att betala för en patenterad idé, då händer ofta inget. Istället hänvisas patentägaren till att stämma tjuven. Ju värdefullare patent, desto mer lönsamt för en tillverkare, inte sällan i maskopi med andra tillverkare, att vägra betala. Patentägaren har ofta inte pengar att slutföra en juridisk process, där även ljusskygga inslag kan förekomma, i gränslandet till politisk protektionism och korporativ korruption.
”Humankapitalet är essensen i nytänkandet”, skrev OECD i sin rapport om Innovation Strategy tidigare i år – och efterlyste ett effektivt system för intellektuella äganderätter. OECD påtalade behovet av ett sunt internationellt regelverk, som också innefattar villkoren för att dessa äganderätter ger avkastning.
Det är lika sorgligt som viktigt att OECD behöver slå fast denna självklarhet. Det måste löna sig att arbeta, även för en uppfinnare.
Ett aktuellt exempel visas upp idag i Svea Hovrätt. I samma lokal som Pirate Bay och fildelarna ställdes till svars i tisdags kräver nu tillverkarna Gateway - ägt av Acer - upphovsmannen Håkan Lans och hans Uniboard AB på 1,6 miljoner dollar. Anledningen är att Gateway, som utnyttjade hans färggrafikpatent utan att betala, vann den amerikanska rättegången om patentintrång p g a påstådd oklarhet om vem som ägde patentet, upphovsmannen eller hans bolag.
Gateway/Acer kräver nu att den amerikanska domen om att Lans/Uniboard ska betala rättegångskostnaden på drygt 1,6 miljoner dollar ska verkställas i Sverige utan prövning i sakfrågan.
Det finns på sina håll en uppfattning att enskilda genier inte längre har en plats som egna företagare. Snillen ska anställas i storföretag, kan man höra sägas. Där finns resurser.
Det är fel på flera sätt. Dels passar alla inte som tjänstemän. Dels kommer den framgångsrika innovatören att snart inleda samarbete med andra företag, inom och utom det egna landet. Då är det avgörande att den idérike inte plundras utan har lika stort skydd av lagar och polis som den pengarike. I många fall är det idag bättre att avstå att söka ett patent, som bara kostar pengar, som inte kan försvaras och som innebär att andra får reda på idén gratis.
Den gångna valrörelsen handlade mycket om att det skulle löna sig att ha arbetat. Ibland betonades konkurrenskraften hos dagens arbetskraft. Men som den framlidne ekonomiprofessorn Erik Dahmén repeterade: konkurrenskraft kan ett land alltid skaffa sig med lägre löner eller lägre valutakurs. Det viktiga är utvecklingskraften.
Upphovsrätt till musik är gratis, och har starkt skydd. Patenträtt till teknik kostar pengar varje år, och har svagt skydd. Ska tekniker sjunga in sina uppfinningar för att de ska få betalt?
Regering och riksdag borde kunna ena sig om att det alltid ska löna sig att arbeta, även för dem som med sina idéer skapar jobb och vinster för tillverkare av olika varor och tjänster. Sverige borde driva denna fråga med energi och fantasi i EU, och vara ett föregångsland.
Dan Brändström och Carl-Johan Westholm, ordf och v ordf i Uppfinnarkollegiet.
onsdag 29, september 2010