Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
november 2021 (1) september 2021 (1) juni 2021 (1) januari 2021 (1) december 2020 (1) november 2020 (1) september 2020 (1) augusti 2020 (2) juli 2020 (1) maj 2020 (1) april 2020 (3) februari 2020 (1) januari 2020 (1) oktober 2019 (2) september 2019 (1) augusti 2019 (1) juni 2019 (1) maj 2019 (1) mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
Är ett företags värderingar bara ett spel för gallerierna?
Varför skapar företagsledningar en kod för uppförande, om etiken och de vackra orden sedan kan väljas bort vid behov? En av världens största datortillverkare, Acer, bryter uppseendeväckande mot sina egna intentioner i fallet Håkan Lans, skriver Carl-Johan Westholm, Uppfinnarkollegiet (DI Debatts egen introduktionstext idag 14/1 2011)
Under senare år har både äganderätten till idéer och företagens uppförande alltmer uppmärksammats. Bägge har fått engelska förkortningar: Intellectual Property Rights, IPR och Corporate Social Responsibility, CSR.

Ett företag med ovanligt starkt formulerad CSR-policy är Acer, en av världens största PC tillverkare. Hur Acer uppför sig, har därför ett allmänintresse. Kan man lita på Acer? Om inte, kan man då lita på andra? Nu har ett skolexempel hamnat hos Acer-ledningen.

”Förväntningarna växer snabbt på multinationella företag att ta socialt ansvar och göra affärer etiskt”, kan man läsa på dess engelska hemsida www.acer-group.com. I Acer-gruppens uppföranderegler “We serve with Honor and Work with Pride” säger i förordet VD:n Gianfranco Lanci och ordföranden J.T. Wang att det är ”nödvändigt att följa reglerna rigoröst och cheferna bör säkerställa att alla anställda känner till principerna och håller dem”.

Om IPR skriver Acer: ”Vi följer alla lagar och regler om intellektuell äganderätt, inklusive patent, varumärken och copyrights.” Fattas bara annat. Men tyvärr behöver detta sägas, och det är bra att Acer säger det.

Sedan kommer råd hur en anställd ska ”fatta det rätta beslutet, och söka ledning och rapportera misstänkta överträdelser”:

Om du är osäker på ett beslut, ställ dig själv följande fyra frågor, säger Acer:

- Är det lagligt och etiskt?
- Överensstämmer handlingen med Acer-gruppens värderingar, policudokument och riktlinjer?
- Skulle det kännas bra för mig att berätta om beslutet för mina chefer, kollegor eller andra människor som betyder något för mig?
- Skulle det kännas bra om beslutet blev publicerat i en tidning?

”Om svaret på någon av dessa frågor är NEJ, kort uttryckt, gör det inte!” – skriver Acer i fet stil.

Vad händer då om en anställd bryter mot dessa regler? – ”Disciplinära åtgärder och ytterst avsked, oavsett nivå i företaget.”

Gateway ville på 1990-talet inte betala för att använda Håkan Lans patent på färggrafik för datorer, trots att t ex IBM, Hitachi, Compaq och Texas Instrument gjorde det. Patentet är sedan länge utgånget. Men ärendet lever kvar i den juridiska kvarnen.

Håkan Lans ägde patentet, och hans helägda företag Uniboard AB hade rätten att ta in licensavgifter. Eftersom Gateway inte betalade, stämdes Gateway. En amerikansk domstol kom fram till att Lans inte ägde patentet och att stämningen hade gjorts felaktigt, i Lans namn och inte av Uniboard AB.

Patentintrånget prövades därför inte.

Håkan Lans har hela tiden varit ägare till patentet. Registerutdrag styrker entydigt att han hela tiden också varit registrerad ägare. Domen byggde på felaktiga fakta. Men även om stämningen tvärtom, utan minsta tvivel, skulle ha skett i fel namn – vore detta det väsentliga?

Naturligtvis inte. Det sunda förnuftet inser att det var och är samma hjärna bakom patentet.

Den amerikanska domstolen dömde, mot praxis, Håkan Lans och hans företag Uniboard att betala även Gateways rättegångskostnader. Hittills har inte Gateway fått betalt. Men Gateway krävde i juli 2007 att svensk domstol fastställer domen, utan sakgranskning. ”Betala inte”, menade dåvarande JK Göran Lambertz (DI 9/4 2010). Det rör sig om ca 15 miljoner kronor, plus nya juristkostnader.

Svea Hovrätt avvisade i november 2010 Gateways krav att den amerikanska domen skulle fastställas i Sverige utan att svensk domstol beaktade bakomliggande fakta. Gateway har överklagat till Högsta Domstolen.

Gateway köptes i slutet av 2007 av Acer, som därmed fick kravet med på köpet.

Borde inte Acers högsta ledning göra ett eget test på de fyra punkterna och kolla om den finner Gateways , numera Acers krav etiskt, om det överensstämmer ”rigoröst” med den egna policyn, om det känns bra att berätta för kollegor och kunder – och om det känns bra att läsa om det i en tidning?

Kan någon överhuvudtaget försvara att det är etiskt riktigt att driva frågan att det är Håkan Lans enmansföretag och inte han själv som äger patenten?

Vad säger Gianfranco Lanci och J.T. Wang?

Carl-Johan Westholm
Vice ordf i Uppfinnarkollegiet, rådgivare till Håkan Lans, tidigare VD i Företagarna och Svensk Handel