Konsten att skapa jobb
Krönika 14 juli 2011 Falu-Kuriren, Mora Tidning m fl
När glasmästaren i en Charlie Chaplinfilm saknade kunder, bad han en springpojke panga några rutor.
Ofta sätter vi likhetstecken mellan jobbskapare och arbetsgivare, och mellan arbetsgivare och företag. Men en arbetsgivare är inte alltid ett företag, utan kan vara stat, landsting och kommun. Och en företagare utan anställda kan skapa fler jobb än en arbetsgivare med hundra på lönelistan.
En utvecklad ekonomi har långt driven arbetsdelning, effektiv återanvändning och lönsamma reparationer. Arbetskraft kan efterfrågas, om något trasigt ska lagas. Men också därför att något nytt skapas - som efterfrågas, om det är bättre än det gamla.
Skyddet för uppfinningar är dåligt för den som är rik på idéer men fattig på pengar. Ju värdefullare patent, desto svårare att försvara. Många kan tvingas sälja en idé billigt i början för att överleva ekonomiskt – eller ger upp.
Ny teknologi utvecklas säkrast av staten eller i stora företag, som har råd att försvara patent mot andra som stjäl idén.
Alla uppfinnartalanger borde ha chans att försvara nya idéer, även de som är egenföretagare, inte bara de som är anställda med forskningsanslag eller i storföretag.
Det ensamma geniet är sällan ensam i jobbet; en ensamföretagare samarbetar med många.
Konkurrenskraften bestäms av kostnadsläget - utvecklingskraften av innovationerna. Hade stjärnartister haft lika dyra investeringar och dåligt upphovsrättsskydd som lika framstående tekniker, då hade Abba varit en okänd grupp musiker med dålig ekonomi.
Till och med döda ensamföretagare skapar jobb. Selma Lagerlöf var först anställd som lärarinna i Landskrona. Sedan skrev hon böcker i Falun. Det hon författade för mer än hundra år sedan skapar jobb än idag för tryckerier, transportföretag och bokhandel, inte bara i Sverige – och ger glädje till många nya läsare.
Carl-Johan Westholm
torsdag 14, juli 2011