Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
Sverige bör driva gröna inflygningar
Newsmill den 16 februari 2012
CO2 utsläppen i hela världen från flyget kan enkelt minska med upp till 8 procent. Tekniken sparar 20 miljarder kr i bränslekostnader per år:

En vanlig ny bil för 15 000 dollar har GPS satellitnavigering som standard. Men ett flygplan som kostar 150 miljoner dollar dirigeras fortfarande med muntliga instruktioner via radio från ett flygledartorn. Det beror på att air-traffic management (ATM) systemen är fast i teknik från 1950-talet.

Det skrev The Economist den 1 oktober 2011.

Flygledarnas radar visar planens ungefärliga positioner, så de måste hållas långt ifrån varandra. Det medför slöseri med bränsle, trängsel och förseningar. Den genomsnittliga flyglängden i Europa är 50 km längre än det verkliga avståndet.

Därför söker världens flygmyndigheter sedan länge att modernisera systemet. Investeringen betalar sig snabbt, men internationell standardisering är mödosam.

Ännu svårare kan det bli att komma överens om betalningen. Bara för att modernisera Europas luftrum talas det om att EU ska satsa 3 miljarder euro, 27 miljarder kronor. Men de verkliga kostnaderna är tio gånger högre. Ska flygbolagen betala, eller blir det någon slags skatt?

De kommer alltså att ta tid, avslutade The Economist. Under tiden kommer flygplanen att fortsätta ta omvägar, slösa med bränsle och drabbas av förseningar.

Men det finns en utväg.

Redan 1981 utvecklade Håkan Lans sitt positionsindikeringssystem för alla slags fordon. Han sökte och fick genom GP&C Systems International AB patent i de flesta länder för nära 20 år sedan. Patenttiden utgår alltså snart. EU satsade uppåt 200 miljoner euro för att validera patentet.

För sjötrafiken har det blivit obligatorisk världsstandard under namnet Automatic Identification System (AIS).

För flyget har det gått långsamt. Håkan Lans VDL Mode 4 är världsstandard, men inte obligatorisk sådan. Hade den införts, skulle radarindustrin i främst USA, Frankrike och Italien ha fått lägga ned.

Den amerikanska luftfartsmyndigheten varnade för mer än tio år sedan för att en svensk teknik kan ta över en potentiellt lönsam och växande marknad. Särintressen inom flygindustrin med sämre tekniska lösningar har stoppat bästa teknik genom industripolitisk nationell lobbying.

Ryssland däremot, som inte har någon radarindustri av betydelse, men ett av världens mest vidsträckta områden, skrev redan den 20 mars 2000 till FN-organet ICAO att det var intresserat av att införa VDL Mode 4.

VDL Mode 4 ger gröna inflygningar. Tekniken är utprovad av Luftfartsverket (LFV) och SAS. För flygbolagen skulle gröna inflygningar betyda 20 miljarder kr i minskade bränslekostnader i världen per år.

CO2 utsläppen i hela världen från flyget skulle minska med upp till 8 procent. Därmed skulle hela världens CO2 utsläpp från alla verksamheter minska med upp till 0,24 procent, alltså mer än Sveriges totala utsläpp som är 0,20 procent av hela världens.

När den svenska regeringen förhandlar om nationella miljömål vore det naturligt att lyfta fram en lösning som utvecklats i Sverige:
- För Sverige som land och stat skulle det ge effektivare och billigare minskningar av CO2-utsläpp, och kanske lägre krav på andra dyrare åtgärder.
- För EU skulle det ge ett bidrag till EUs klimatmål långt mer än EU krävt av Sverige. Även EU kan tillgodoräkna sig effekterna vid internationella avtal.

Carl-Johan Westholm, vice ordf i UppfinnarKollegiet, rådgivare till Håkan Lans