Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
juni 2019 (1) maj 2019 (1) mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
"Smakar det så kostar det"
DEBATT Ny Teknik online idag: Sverige är känt för sina idérika forskare och entreprenörer. Om inte den yppersta eliten av dessa har bra villkor förlorar vi alla, skriver Dan Brändström och Carl-Johan Westholm, UppfinnarKollegiet, som efterlyser nytänkande i regeringens kommande innovationsproposition.
I Dagens Industri (21/2) säger Rune Andersson, ordförande i styrgruppen för IVAs nya projekt Innovationskraft Sverige: ”Jag ser som vår uppgift att lyfta innovation på liknade sätt som miljöfrågan har vuxit de senaste 30 åren till något som genomsyrar alla beslut”.

Han understryker också att vi måste ha en bred syn på innovation: ”Att innovation är lika med enbart forskning och utveckling är helt fel. Det är lika fint att starta ett nytt IKEA som ett nytt Ericsson. Det viktiga är att skapa utveckling och tillväxt.”

Så är det. Men dessvärre är det inte lika enkelt att starta ett högteknologiskt företag - som ger vinst först efter många år och stora utgifter - som ett företag som kan pröva sig fram och expandera med förra årets vinst.

Detta belyses också i den artikel som Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott publicerade i Ny Teknik (7/3). Ingen riskkapitalist satsar på tekniskt omogna projekt. Forskarna tvingas söka stöd utomlands eller i värsta fall lägga av. KVA förespråkar att statens krav på privat motfinansiering med 50 procent borde slopas – och en form av ”virtuella” institut inrättas som kan bistå med finansiella resurser för att leda fram de bästa idéerna till färdiga produkter.

Att något behöver göras den politiska vägen är uppenbart. Långsiktiga satsningar i högteknologi kan ses som en del av infrastrukturen, på samma sätt som högskoleutbildning.

Den svenska statens roll behöver ses över – inte för att skapa ett Stålverk 80 för high tech utan för att öka chanserna att fler stora satsningar görs också i Sverige. Lönsamhetskalkylen är av olika skäl alltför osäker. Det behövs mer fantasi för att utarbeta olika finansiella modeller för samverkan mellan privat och offentlig sektor i gränslandet mellan grundforskning och tillämpad forskning.

Även patentsystemet måste ses över. Det är någorlunda effektivt för en innovatör, som kan utveckla sin idé under kort tid och till låga kostnader - men inte om produkten kräver lång utvecklingstid och stort kapital. Även om den sedan blir starkt efterfrågad är det ofta svårt att få betalt av tillverkare som utnyttjar idén.

PRV och Vinnova lämnade i oktober en rapport till regeringen: ”Kartläggning och analys av det offentliga stödsystemet för hantering av företags immateriella tillgångar”. Den bör inte vara sista ordet till regeringen i denna fråga.

Sverige är känt för sina idérika forskare och entreprenörer. Om inte också den yppersta eliten av dessa har bra villkor för arbete och kapital, då förlorar vi alla.

Företag i Sverige kan alltid vara konkurrenskraftiga. Det är bara att betala löner lägre än omvärldens. Men som framlidne ekonomiprofessorn Erik Dahmén ständigt underströk: det är utvecklingskraften som avgör levnadsstandarden. Lägre löner hos Astra Zeneca hade inte gett fler idéer i Södertälje.

En forskare på Nobelpristagarnivå har uppslag, som kan ge miljardinkomster - till forskaren, företagsamheten och skatteverket.

Det har varit mycket tal om att entreprenörer älskar risker. Alla entreprenörer har idéer och drivkraft, men de flesta tar inte vilka risker som helst.

Ska svenska löntagare och företagare säkra sin standard, då måste risktagandet minska för lovande men osäkra projekt på högsta teknologiska nivå, som kan värderas först efter lång tid. Även stora företag tvekar att satsa på angelägna områden. T ex nya mediciner mot infektioner kan ta tio år att utveckla, och då har halva patenttiden gått.

Ännu svårare är det för en forskare som inte är anställd av ett stort företag eller staten. Här behövs en reform, som gör det lättare att arbeta långsiktigt även för dem som är entreprenörer i både vetenskap och affärer.

Det är ingen tillfällighet att företag som IKEA och H&M blivit svenska världssuccéer. Om de från början krävt en procent av dagens värde för att kunna testa sina affärsidéer, hade de troligen stupat på kapitalbrist i starten.

Tidskrävande, kapitalslukande men till slut kommersiellt framgångsrika innovationer måste bli framgångsrika också för innovatörer inom högteknologi.

Det behövs en starkare statlig uppbackning både i starten och i slutet för affärsmässiga, briljanta tekniska idéer.

Idag är det så att patentstölder är civilmål, och att staten därför inte ingriper. Civilmål gäller däremot inte bankers besvär med bankrånare.

Staten bestraffar dessutom ungdomar som piratkopierar men inte företag som stjäl idéer – också en intressant signal.

Vi hoppas att Regeringens kommande innovationsproposition utmärks av nytänkande.


Dan Brändström
Ordf UppfinnarKollegiet
Carl-Johan Westholm
Vice ordf UppfinnarKollegiet