Det sägs ofta att Sverige inte ska vara ett låglöneland, och ”därför ska Sverige inte syssla med lågproduktiv verksamhet, särskilt inte i en globaliserad värld”.
Här finns flera oklarheter i en mening:
1. Alla länder kan uppnå hög levnadsstandard. Men alla kan knappast vara över genomsnittet, alltså kommer det att finnas ”låglöneländer”.
2. Människor har löner och företagarinkomster – inte länder. Även i ett ”låglöneland” finns det höginkomsttagare, och i ett höginkomstland finns det personer som tjänar litet.
3. Ett land som är fattigt, d v s de flesta har låga inkomster, har genomgående lågproduktiv verksamhet, d v s varor och tjänster betalas litet på den inhemska marknaden och vid export.
4. Ett land som är rikt, där har däremot inte de flesta höga inkomster. De flesta har visserligen långt högre inkomster i absoluta termer än de flesta i ”låglönelandet”, men höginkomsttagarna är ett mindretal och de relativa låginkomsttagarna är lika många eller fler, beroende på definitioner.
5. Samma lågproduktiva arbete, som utförs med samma grad av effektivitet i ”låglönelandet” som i höglönelandet, kan vara långt högre värderat på marknaden i det senare. Det gäller för tjänster som inte kan importeras, och som efterfrågas av en allmänhet med högre genomsnittsinkomst än i låginkomstlandet. Den har råd och vilja att betala mer för lågproduktiva arbetsinsatser.
6. Logiskt tenderar alltså samma grad och art av lågproduktiva tjänster att vara högre betalda, absolut sett, i länder med höga genomsnittsinkomster än i ”låglöneländer”.
7. På motsvarande sätt är högproduktiva tjänster lägre betalda i ”låglöneländer”, såvida inte tjänsterna kan exporteras utan handelshinder.
Några reflektioner:
8. Även i ett rikt land kommer det alltid att efterfrågas lågproduktiva tjänster. Frågan är vilka som utförs, och av vem.
9. De kan utföras av dem som skulle kunna utföra högproduktiva tjänster.
10. De kan utföras av dem som inte kan utföra högproduktiva tjänster.
11. De kan bli ogjorda.
12. Om lågproduktiva tjänster utförs av dem som istället skulle kunna utföra högproduktiva tjänster, får landets invånare genomsnittligt lägre levnadsstandard.
13. Om de lågproduktiva tjänsterna utförs av de som inte kan utföra högproduktiva tjänster, blir landets invånare genomsnittligt rikare, även de lågproduktiva.
14. Stor volym av lågproduktiva tjänster som inte utförs trots hög arbetslöshet är ett systemfel.
15. Om utbildningsnivån höjs i landet och företagsamhet och flit lönar sig, då ökar antalet personer som är högproduktiva. Då blir det färre personer som kan utföra endast lågproduktiva jobb. Då ökar vid oförändrad efterfrågan deras värde på arbetsmarknaden, och då kommer deras inkomster att närma sig de med högre produktivitet. Troligen ökar till och med efterfrågan på deras arbete, vilket ytterligare höjer deras löner.
16. Om staten tar ut höga skatter på arbetsinkomster utan avdrag för utgifter för inkomsternas förvärvande, då kommer det lågproduktiva arbetet att delvis utföras av personer som minskar sitt högproduktiva bidrag till landets ekonomi, därför att de själva tjänar på att minska sin beskattade arbetstid. Alternativet är att tjänsterna skattefinansieras genom anställning i eller med bidrag från det offentliga.
17. Lågproduktiva tjänster kan också försvåras genom kollektivavtal som gör dem alltför dyra. Om producenten istället arbetar i egen firma kan detta undvikas, där kollektivavtal inte gäller.
Några observationer:
18. Vad som uppfattas som lågproduktivt varierar. En mästerpianist behöver inte spela mer än en amatör, men om publiken vill betala mer för att lyssna på mästerpianisten, är den mer produktiv.
19. Varje arbetsinsats som utförs efter bästa förmåga förtjänar respekt.
20. Om både hög- och lågproduktiva arbeten utförs effektivare, ger det utrymme åt mer fritid eller annat arbete.
Slutsatser:
21. Lågproduktiva arbeten kommer alltid att finnas, liksom högproduktiva. Vad som är det ena eller det andra beror på hur mycket människor betalar; det är den enklaste definitionen.
22. Betalningen kan ske via skatt, eller direkt från konsument till producent.
23. Om betalningen är skattefinansierad, är påverkan från den internationella handeln begränsad.
24. Om betalningen sker direkt av kunden, är det stor konkurrens från ”låglöneländer” för produkter som kan importeras, både liknande och helt andra.
25. Ju mer internationell handel, och ju högre andel tjänster som skattefinansieras, desto mindre utrymme för privatfinansierade tjänster.
26. Stor internationell handel och höga skatter på privatpersoners inkomster leder till förkrympt inhemsk privatfinansierad tjänsteproduktion, om den inte är avdragsgill mot inkomstskatt eller sker svart.
27. Undantaget gäller privatfinansierad tjänsteproduktion som betalas av juridiska personer, vilken är avdragsgill mot inkomster före skatt på överskottet.
28. Om fysiska personer i ett högskatteland ska kunna konsumera tjänster i större omfattning, högproduktiva som lågproduktiva, måste dessa därför vara antingen skattefinansierade eller skattenedsatta.
29. Skattefinansiering av tjänstekonsumtion, t ex utbildning och sjukvård, är okontroversiell i Sverige.
30. Skatteavdrag för tjänstekonsumtion är begränsad och ifrågasatt.
31. Skattediskriminering av privatkonsumtion av tjänster var länge norm, vilket minskar denna del av tjänstemarknaden och antalet arbetade timmar även i högproduktiv verksamhet. RUT- och ROT-avdrag är ett avsteg från denna norm.
32. Om ett land ska ha bästa ekonomiska utveckling i en globaliserad värld där tekniska produkter kan importeras billigt från ”låglöneländer”, är ett villkor att högproduktiva tjänster utförs effektivt. För det krävs att även lågproduktiva tjänster utförs effektivt.
33. Högskatteländer har särskilda problem med lågproduktiva tjänster. Men problemen kan lösas.
Sammantaget:
34. Lågbetalda jobb som efterfrågas vid hög arbetslöshet men aldrig utförs, eller utförs av dem som kan göra annat med högre produktivitet, minskar välståndet, både för arbetslösa, lågproduktiva och högproduktiva.
Carl-Johan Westholm
Vice ordförande i UppfinnarKollegiet, tidigare VD i Företagarna och Svensk Handel