Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
Lågproduktiva arbeten behövs i Sverige
Tidningen Entreprenör 4/2012 (11 maj-15 juni)
Det sägs ofta att Sverige inte ska vara ett låglöneland, och ”därför ska Sverige inte syssla med lågproduktiv verksamhet, särskilt inte i en globaliserad värld”.
Här finns flera oklarheter i en mening:
1. Alla länder kan uppnå hög levnadsstandard. Men alla kan knappast vara över genomsnittet, alltså kommer det att finnas ”låglöneländer”.
2. Människor har löner och företagarinkomster – inte länder. Även i ett ”låglöneland” finns det höginkomsttagare, och i ett höginkomstland finns det personer som tjänar litet.
3. Ett land som är fattigt, d v s de flesta har låga inkomster, har genomgående lågproduktiv verksamhet, d v s varor och tjänster betalas litet på den inhemska marknaden och vid export.
4. Ett land som är rikt, där har däremot inte de flesta höga inkomster. De flesta har visserligen långt högre inkomster i absoluta termer än de flesta i ”låglönelandet”, men höginkomsttagarna är ett mindretal och de relativa låginkomsttagarna är lika många eller fler, beroende på definitioner.
5. Samma lågproduktiva arbete, som utförs med samma grad av effektivitet i ”låglönelandet” som i höglönelandet, kan vara långt högre värderat på marknaden i det senare. Det gäller för tjänster som inte kan importeras, och som efterfrågas av en allmänhet med högre genomsnittsinkomst än i låginkomstlandet. Den har råd och vilja att betala mer för lågproduktiva arbetsinsatser.
6. Logiskt tenderar alltså samma grad och art av lågproduktiva tjänster att vara högre betalda, absolut sett, i länder med höga genomsnittsinkomster än i ”låglöneländer”.
7. På motsvarande sätt är högproduktiva tjänster lägre betalda i ”låglöneländer”, såvida inte tjänsterna kan exporteras utan handelshinder.
Några reflektioner:
8. Även i ett rikt land kommer det alltid att efterfrågas lågproduktiva tjänster. Frågan är vilka som utförs, och av vem.
9. De kan utföras av dem som skulle kunna utföra högproduktiva tjänster.
10. De kan utföras av dem som inte kan utföra högproduktiva tjänster.
11. De kan bli ogjorda.
12. Om lågproduktiva tjänster utförs av dem som istället skulle kunna utföra högproduktiva tjänster, får landets invånare genomsnittligt lägre levnadsstandard.
13. Om de lågproduktiva tjänsterna utförs av de som inte kan utföra högproduktiva tjänster, blir landets invånare genomsnittligt rikare, även de lågproduktiva.
14. Stor volym av lågproduktiva tjänster som inte utförs trots hög arbetslöshet är ett systemfel.
15. Om utbildningsnivån höjs i landet och företagsamhet och flit lönar sig, då ökar antalet personer som är högproduktiva. Då blir det färre personer som kan utföra endast lågproduktiva jobb. Då ökar vid oförändrad efterfrågan deras värde på arbetsmarknaden, och då kommer deras inkomster att närma sig de med högre produktivitet. Troligen ökar till och med efterfrågan på deras arbete, vilket ytterligare höjer deras löner.
16. Om staten tar ut höga skatter på arbetsinkomster utan avdrag för utgifter för inkomsternas förvärvande, då kommer det lågproduktiva arbetet att delvis utföras av personer som minskar sitt högproduktiva bidrag till landets ekonomi, därför att de själva tjänar på att minska sin beskattade arbetstid. Alternativet är att tjänsterna skattefinansieras genom anställning i eller med bidrag från det offentliga.
17. Lågproduktiva tjänster kan också försvåras genom kollektivavtal som gör dem alltför dyra. Om producenten istället arbetar i egen firma kan detta undvikas, där kollektivavtal inte gäller.
Några observationer:
18. Vad som uppfattas som lågproduktivt varierar. En mästerpianist behöver inte spela mer än en amatör, men om publiken vill betala mer för att lyssna på mästerpianisten, är den mer produktiv.
19. Varje arbetsinsats som utförs efter bästa förmåga förtjänar respekt.
20. Om både hög- och lågproduktiva arbeten utförs effektivare, ger det utrymme åt mer fritid eller annat arbete.
Slutsatser:
21. Lågproduktiva arbeten kommer alltid att finnas, liksom högproduktiva. Vad som är det ena eller det andra beror på hur mycket människor betalar; det är den enklaste definitionen.
22. Betalningen kan ske via skatt, eller direkt från konsument till producent.
23. Om betalningen är skattefinansierad, är påverkan från den internationella handeln begränsad.
24. Om betalningen sker direkt av kunden, är det stor konkurrens från ”låglöneländer” för produkter som kan importeras, både liknande och helt andra.
25. Ju mer internationell handel, och ju högre andel tjänster som skattefinansieras, desto mindre utrymme för privatfinansierade tjänster.
26. Stor internationell handel och höga skatter på privatpersoners inkomster leder till förkrympt inhemsk privatfinansierad tjänsteproduktion, om den inte är avdragsgill mot inkomstskatt eller sker svart.
27. Undantaget gäller privatfinansierad tjänsteproduktion som betalas av juridiska personer, vilken är avdragsgill mot inkomster före skatt på överskottet.
28. Om fysiska personer i ett högskatteland ska kunna konsumera tjänster i större omfattning, högproduktiva som lågproduktiva, måste dessa därför vara antingen skattefinansierade eller skattenedsatta.
29. Skattefinansiering av tjänstekonsumtion, t ex utbildning och sjukvård, är okontroversiell i Sverige.
30. Skatteavdrag för tjänstekonsumtion är begränsad och ifrågasatt.
31. Skattediskriminering av privatkonsumtion av tjänster var länge norm, vilket minskar denna del av tjänstemarknaden och antalet arbetade timmar även i högproduktiv verksamhet. RUT- och ROT-avdrag är ett avsteg från denna norm.
32. Om ett land ska ha bästa ekonomiska utveckling i en globaliserad värld där tekniska produkter kan importeras billigt från ”låglöneländer”, är ett villkor att högproduktiva tjänster utförs effektivt. För det krävs att även lågproduktiva tjänster utförs effektivt.
33. Högskatteländer har särskilda problem med lågproduktiva tjänster. Men problemen kan lösas.
Sammantaget:
34. Lågbetalda jobb som efterfrågas vid hög arbetslöshet men aldrig utförs, eller utförs av dem som kan göra annat med högre produktivitet, minskar välståndet, både för arbetslösa, lågproduktiva och högproduktiva.
Carl-Johan Westholm
Vice ordförande i UppfinnarKollegiet, tidigare VD i Företagarna och Svensk Handel