Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
juni 2019 (1) maj 2019 (1) mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
Företagsamheten måste värna sitt rykte
Artikel i Entreprenör 8/2012, tidning för organisationen Svenskt Näringsliv.
Samtidigt som fattigdomen i världen minskar, har en ojämlikare inkomstfördelning under de senaste årtiondena inom industriländerna alltmer uppmärksammats. Ingen fördelningspolitik kan minska utbredd fattigdom lika mycket som ekonomisk tillväxt. Med en tillväxt av 3,5 procent per år fördubblas inkomsterna på 20 år. Men för de många arbetslösa i EU och USA är två decenniers väntan lång.

/Tror fortfarande varannan svensk att om någon ska få det ekonomiskt bättre, måste någon annan få det sämre? Så var det på 1980-talet. Ekonomin som ett nollsummespel – ”den enes bröd, den andres död” – är en seglivad föreställning, eftersom den är en halvsanning./

Missriktad fördelningspolitik kan leda politiker till regeringsmakt, till destruktiva skatter och uteblivna investeringar. Företagsamheten måste även av det skälet förstå grunderna för sin legitimitet, och inte utgå från att den är given och ifrågasätts av ond vilja.

En första början är att klargöra vissa skillnader.

Ingvar Kamprad har tjänat miljarder på svenska folket, men det är litet mot vad svenska folket tjänat på Ingvar Kamprad. För de flesta svenskar är troligen Förtjänsten viktigare än Fördelningen.

Den franske presidenten Hollande föreslog i valkampanjen en marginalskatt på 75 procent för alla inkomster över 1 miljon euro per år. Ett populärt förslag, som han nu genomför, samtidigt som en del av de berörda emigrerar.

Denna skatt – som inte skiljer mellan fördelning och förtjänst - är orimligt hög för dem som med skapande förtjänat sin inkomst. Men inte för dem som satsat andras pengar och vid vinst behåller merparten och vid förlust låter skattebetalarna stå för notan, dvs kapitalism vid vinst, kommunism vid förlust. Bankskandalerna i Storbritannien, där ansvariga manipulerat med ränterapporter och inhöstat säkra mångmiljonvinster dagligen, är det senaste självmålet av aktörer i det finansiella systemet.

Företagsamheten måste entydigt stå upp för Förtjänsten, för hederligheten och viljan att göra rätt för sig, och lika tydligt stå emot avarterna. Ett exempel i Sverige är den påstådda betygsinflationen vid privata skolor, som antyder brister både hos statens kontroller och berörda skolor.

Vid sidan av en sammanblandning av Förtjänst och Fördelning, kan Förbrukningen vara en grund för svag legitimitet. Även om en hög inkomst är förtjänad, kan dess förbrukning ge reaktioner. ”Uppseendeväckande konsumtion” blev en vanlig term för knappt hundra år sedan i USA. Filantropi är inte bara altruism utan också egennytta, både för den som ger och för det personliga ägandets legitimitet. Förbrukningen ska också vara miljövänlig, hållbar.

Den fjärde kategorin vid sidan av Fördelning, Förtjänst och Förbrukning är Förädlingen: hur de skapade resurserna tas tillvara. Alltmer av företagsamheten ägs av kollektivt kapital. Många hushåll är däremot egendomslösa, och månadsberoende av bidrag och lön. Här behövs ett politiskt nytänkande. Det ingen äger vårdas dåligt. Eget ägande ger frihet. Folkkapitalism är bättre än fåtalskollektivism.

Uppfattningar om statens roll och avtalsfriheten styr hur politiken utformas. Men innan besluten fattas av regering och riksdag kommer allmänhetens bild av företagsamheten och marknadsekonomin att sätta gränserna. Därför borde denna bild vara i centrum för näringslivets engagemang, inte vad regering och opposition företar sig, även om det är nog så intressant. Fördelen med ett sådant engagemang är att näringslivet inte behöver fråga någon om lov vad det ska göra. Det bestämmer själv den delen av sin agenda. Den avgörs inte i Almedalen.

Om företagen och deras ägare får dåligt rykte är det inte politikernas fel. Och då drabbas till slut utan urskiljning både välförtjänta och oförtjänta inkomster och tillgångar av folkflertalets Förakt och folkvalda politikers fiskala lyhördhet.

Av självbevarelsedrift borde den fria företagsamheten mer än vad som nu sker uppmärksamma behovet att granska och stärka den grund den står på, den lagbundna och ansvarsfulla friheten.

Carl-Johan Westholm
Ordförande i Uppfinnarkollegiet, tidigare VD i Näringslivets Ekonomifakta, Företagarna och Svensk Handel.