Samtidigt som fattigdomen i världen minskar, har en ojämlikare inkomstfördelning under de senaste årtiondena inom industriländerna alltmer uppmärksammats. Ingen fördelningspolitik kan minska utbredd fattigdom lika mycket som ekonomisk tillväxt. Med en tillväxt av 3,5 procent per år fördubblas inkomsterna på 20 år. Men för de många arbetslösa i EU och USA är två decenniers väntan lång.

/Tror fortfarande varannan svensk att om någon ska få det ekonomiskt bättre, måste någon annan få det sämre? Så var det på 1980-talet. Ekonomin som ett nollsummespel – ”den enes bröd, den andres död” – är en seglivad föreställning, eftersom den är en halvsanning./

Missriktad fördelningspolitik kan leda politiker till regeringsmakt, till destruktiva skatter och uteblivna investeringar. Företagsamheten måste även av det skälet förstå grunderna för sin legitimitet, och inte utgå från att den är given och ifrågasätts av ond vilja.

En första början är att klargöra vissa skillnader.

Ingvar Kamprad har tjänat miljarder på svenska folket, men det är litet mot vad svenska folket tjänat på Ingvar Kamprad. För de flesta svenskar är troligen Förtjänsten viktigare än Fördelningen.

Den franske presidenten Hollande föreslog i valkampanjen en marginalskatt på 75 procent för alla inkomster över 1 miljon euro per år. Ett populärt förslag, som han nu genomför, samtidigt som en del av de berörda emigrerar.

Denna skatt – som inte skiljer mellan fördelning och förtjänst - är orimligt hög för dem som med skapande förtjänat sin inkomst. Men inte för dem som satsat andras pengar och vid vinst behåller merparten och vid förlust låter skattebetalarna stå för notan, dvs kapitalism vid vinst, kommunism vid förlust. Bankskandalerna i Storbritannien, där ansvariga manipulerat med ränterapporter och inhöstat säkra mångmiljonvinster dagligen, är det senaste självmålet av aktörer i det finansiella systemet.

Företagsamheten måste entydigt stå upp för Förtjänsten, för hederligheten och viljan att göra rätt för sig, och lika tydligt stå emot avarterna. Ett exempel i Sverige är den påstådda betygsinflationen vid privata skolor, som antyder brister både hos statens kontroller och berörda skolor.

Vid sidan av en sammanblandning av Förtjänst och Fördelning, kan Förbrukningen vara en grund för svag legitimitet. Även om en hög inkomst är förtjänad, kan dess förbrukning ge reaktioner. ”Uppseendeväckande konsumtion” blev en vanlig term för knappt hundra år sedan i USA. Filantropi är inte bara altruism utan också egennytta, både för den som ger och för det personliga ägandets legitimitet. Förbrukningen ska också vara miljövänlig, hållbar.

Den fjärde kategorin vid sidan av Fördelning, Förtjänst och Förbrukning är Förädlingen: hur de skapade resurserna tas tillvara. Alltmer av företagsamheten ägs av kollektivt kapital. Många hushåll är däremot egendomslösa, och månadsberoende av bidrag och lön. Här behövs ett politiskt nytänkande. Det ingen äger vårdas dåligt. Eget ägande ger frihet. Folkkapitalism är bättre än fåtalskollektivism.

Uppfattningar om statens roll och avtalsfriheten styr hur politiken utformas. Men innan besluten fattas av regering och riksdag kommer allmänhetens bild av företagsamheten och marknadsekonomin att sätta gränserna. Därför borde denna bild vara i centrum för näringslivets engagemang, inte vad regering och opposition företar sig, även om det är nog så intressant. Fördelen med ett sådant engagemang är att näringslivet inte behöver fråga någon om lov vad det ska göra. Det bestämmer själv den delen av sin agenda. Den avgörs inte i Almedalen.

Om företagen och deras ägare får dåligt rykte är det inte politikernas fel. Och då drabbas till slut utan urskiljning både välförtjänta och oförtjänta inkomster och tillgångar av folkflertalets Förakt och folkvalda politikers fiskala lyhördhet.

Av självbevarelsedrift borde den fria företagsamheten mer än vad som nu sker uppmärksamma behovet att granska och stärka den grund den står på, den lagbundna och ansvarsfulla friheten.

Carl-Johan Westholm
Ordförande i Uppfinnarkollegiet, tidigare VD i Näringslivets Ekonomifakta, Företagarna och Svensk Handel.