Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
Pikettys vaga och svaga punkter
Svenska Dagbladet, Op-ed, online måndagen den 30 juni 2014
Den franske ekonomen Piketty har av vissa prisats för sin briljans. Andra har pekat på uppseendeväckande oklarheter. Följande punkter är avsedda som en snabborientering i en delvis snårig teknisk fråga. Men det ligger i ämnets natur: ökar den ekonomiska ojämlikheten, som Piketty hävdar?
1. Piketty menar att avkastningen på kapital ökar snabbare än ökningen av löneandelen. Och därmed ökar kapitalandelen. Ojämlikheten tilltar.
2. Men en viss stabil enhet bör jämföras med samma slags stabila enhet. D v s varje ny period börjar med en viss mängd kapital och slutar med en viss mängd kapital, större eller mindre, beroende på om mer kapital har sparats än förbrukats än vad som fanns i början av denna period.
3. På samma sätt: om arbetskraften producerat mer under en period än under föregående, det är en sak. En annan är om löneinkomsterna av denna produktion helt konsumerats, eller om en del sparats. I början mätperioden finns arbetskraft men inget arbete, men det kan finnas kapital sparat.
4. Om en del kapitalavkastning sparas, ökar kapitalets storlek i ekonomin. Om dess andel ökar, beror även på hur mycket av löneinkomsterna som sparas.
5. Kapital kontra arbete är relativt entydiga kategorier. Men kapitalägare och löneinkomsttagare är det inte. En person kan vara bäggedera. Den klassiska vulgärmarxismen däremot utgår ifrån att två klasser står mot varandra: kapitalägarna mot de egendomslösa arbetarna, kapitalisterna mot proletärerna.
6. Piketty förefaller utgå från samma bild: kapitalet mot arbetet är detsamma som kapitalisterna mot arbetarna. Av detta följer att om kapitalet växer snabbare än lönerna, så blir ägandet alltmer dominerande.
7. Men skilj mellan å ena sidan diskussionen om kapitalandel och löneandel i ekonomin, å andra sidan fördelningen, jämlik eller ojämlik, även inom respektive kategori.
8. Ägandet av kapitalet kan vara statligt, kollektivt via försäkringssparande och enskilt hos löntagare – liksom klassiskt privatkapitalistiskt. Avkastningen bestämmer inkomsten av kapitalet för kapitalägaren, oavsett vem som är kapitalägare.
9. Avkastningen av olika delar av kapitalet varierar, beroende av hur det används. Den genomsnittliga avkastningen är hög om kapitalet i genomsnitt används väl. Vad det i praktiken betyder, beror på om betraktaren menar att marknaden (av olika slag) eller politiken (av olika slag) bör ges rätt att definiera avkastningskriterierna. I klartext: Om jämlikt fördelad fattigdom fördrages framför kapitalistiskt uppkommen rikedom, då kan den uppmätta tillväxten komma att bli lägre; men det är då ett bättre avkastningskriterium, eftersom samhället totalt blir bättre, enligt denna definition, som främst värdesätter lika fördelning av produktionsresultatet.
10. En svårighet är att mäta de ingående produkternas värde i ett sådant produktionsresultat, eftersom marknadens utbud och efterfrågan inte tillåts bestämma priserna, då politiken ska styra avkastningskriterierna. Detta är den klassiska liberala invändningen av von Mises, Hayek m fl.
11. Men oavsett hur mätningen sker, är sparandet av inkomst av kapital respektive sparandet av inkomst av arbete en ofta avgörande storhet i om kapitalet växer eller arbetsandelen växer.
12. Kapitalet kan växa under en period även om dess avkastning är lika med noll. Det inträffar om en del av arbetsinkomsterna inte konsumeras utan sparas, alltså blir kapital.
13. På motsatt sätt: om staten skulle äga allt kapital vid ingången av en period, och använda allt för att t ex sända politiker fram och tillbaka till månen, då skulle kapitalet ta slut vid periodens slut – om inte en del av befolkningens löner sparas eller används för dessa månäventyr.
14. På samma sätt: om Bill Gates skulle under ett år använda alla sin tillgångar och inkomster av kapital till att göra månresor för sig och andra, då skulle han vid årets slut vara utfattig. I statistiken skulle det då visa sig att inkomst- och förmögenhetsfördelningen blivit jämnare på jorden – beroende på en ojämn konsumtionsfördelning under året.
15. Inte sällan ses en krympande befolkning medföra krympande BNP. Stämmer. Men det innebär inte detsamma som att BNP per person krymper. När digerdöden tog var tredje europé, blev det plötslig gott om utrymme. Under flera decennier stannade husbyggandet, tiden kunde användas till annat. I själva verket blev nationalförmögenheten för varje överlevande hastigt höjd. Däremot medförde det ingen omedelbar produktionstillväxt per capita.
16. Kapitalets användning, sparandet, är som nämnts viktigt – och är en del i fördelningen mellan kapital och arbete, som ingen seriös analys kan bortse ifrån.
17. Detsamma gäller i minst lika hög grad kapitalets uppkomst, dvs hur värdefullt det arbete är som utförs och vilket sparande det kan medföra, eller kräva. Om värdefullt arbete stimuleras eller motverkas av skatter, lagar och attityder, är grundläggande. Här berörs främst en fungerande arbetsdelning och förutsättningar för tekniska och kommersiella innovationer.
18. Den största ekonomiska ojämlikheten finner vi i samhällen där statistiken inte kan uppmäta någon privat förmögenhetskoncentration, eftersom någon sådan inte tillåts. Fidel Castro har varit Cubas rikaste person sedan början av 1960-talet, med närmast obegränsad politisk och ekonomisk makt. Han och hans jämlikar skulle inte behöva betala någon av de kapitalskatter som Piketty föreslår. Och deras positioner skulle inte hotas.

Carl-Johan Westholm, fil dr i statskunskap, ordförande i Uppfinnarkollegiet, VD i Näringslivets Ekonomifakta 1984-1991.