Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
juni 2019 (1) maj 2019 (1) mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
Till minnet av Hans L Zetterberg
www.timbro.se måndag den 1 december
Till minnet av Hans L Zetterberg
(3 maj 1927 – 28 november 2014)

”Hasse, vad säger Hasse!” Torgny Segerstedts fråga var full av förväntan och tillgivenhet. Denne, som en gång var ung filosofiprofessor i Lund, hade blivit Sveriges första professor 1947 i det nya ämnet sociologi. Det var i Uppsala, där Torgny Segerstedt sedan blev universitetsrektor 1955 och var det ända till 1978.

”Hasse” var favoriteleven; det var bara Torgny Segerstedt som kallade honom så. Det kunde vi som var med på bokförlaget Ratios årliga höstseminarium notera; det första seminariet hölls 1978 på Grand Hotel i Saltsjöbaden (senare för det mesta på Yxtaholm) med temat ”Antiintellektualismen i Sverige”. Ratio hade bildats samma år som bifirma till nystartade AB Timbro, som ägdes av Näringslivets Fond. Syftet, som återgavs inom ram i början av varje bok, var att ”främja ökade inslag i den offentliga debatten av fakta, logik och kunskapssökande för att gagna individers självständighet, enskild företagsamhet, fri forskning och teknisk utveckling.”

Verksamheten styrdes av ett vetenskapligt råd med från början professorerna Torgny Segerstedt som ordförande, Erik Dahmén, nationalekonomi, vice ordförande och Tor Ragnar Gerholm, kärnfysik, Stig Strömholm, juridik och Hans L Zetterberg, sociologi som ledamöter. Senare tillkom professor David Magnusson, psykologi.

Hans hade tidigare återkommit till Sverige efter att ha bott och arbetat i USA i uppåt tjugo år, främst vid olika amerikanska universitet. En gedigen akademiker, som efter hemkomsten blivit en kändis bland den politiskt intresserade allmänheten som Sifo-chef.

Mitt första möte med Hans var i början av augusti 1976, där han för Sture Eskilssons grupp av unga medarbetare inom och utanför SAF deltog i diskussionerna vid ett planeringsmöte i Storlien och analyserade inkommande valprognoser. Samma månad kom från trycket ”Vi kan ännu välja. Fakta om Meidnerplanen” med bland andra Hans och Stig Strömholm som författare av var sitt kapitel. Det var innan Timbro aktiverats, och boken, med den blågula flaggan och den röda LO-flaggan vajande tillsammans på omslaget, utkom på Askild & Kärnekull.

SAF höll sin första kongress 1977 i samband med sitt 75-årsjubileum. Till den skrevs många rapporter av utomstående experter. ”Arbete som livsstil” hette Hans rapport – den blev den mest uppmärksammade, och titeln har slagit rot i det svenska språket. Senast samma dag som detta skrivs ser jag det i en intervju yttras av en ung företagare, som troligen är oklar på vad SAF betyder.

Men arbetet var inte det enda som intresserade Hans. Ekonomi är viktigt, men inte det enda. Inte heller politik, även om dess utövare gärna vill utsträcka politikens metoder, omröstningar, till allt fler områden. Ett allsidigt samhälle utmärks också av andra sfärer, som måste tillåtas vara oberoende av varandra. Vetenskap, konst, religion och moral har vart och ett sina särdrag, sina syften och kännetecken – och måste få utvecklas efter dessa.

I ett programarbete för dåvarande moderaterna lyfte Hans inför 1990-talet fram just det allsidiga samhället som bärande vision. De senaste åren var hans sysselsatt med att skriva sitt vetenskapliga Opus Magnum om ”The Many-Splendored Society”, vilket utkommit i fyra volymer.

Hans var själv allsidigheten personifierad. Vänfast och vis, mångsidig och tolerant. Mer välkänd och respekterad utomlands i sociologiska kretsar än någon annan svensk – det kunde jag bevittna när hans namn råkade nämnas; det blev alltid en positiv reaktion och mer frågor.

Vi som var med när Sture Eskilsson satte igång Timbro för 36 år sedan och kretsen kring bokförlaget Ratio (ej att förväxla med dagens forskningsinstitut Ratio) – vi minns Hans med glädje och tacksamhet. När vi i minnet ser Hans framför oss, ser vi också Karin Busch, hustru och arbetskollega, som med kunskap, entusiasm och lojalitet verkade vid Hans sida. Våra tankar går nu till Karin, och våra förhoppningar är att mycket av det Hans skrivit ska komma att läsas av många som även långt in i framtiden vill verka för ett allsidigt samhälle.

Carl-Johan Westholm
Verkställande ledamot i Ratios vetenskapliga råd