Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
juni 2019 (1) maj 2019 (1) mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
Företagshemligheter mer avgörande än innovationsråd
www.svensktidskrift.se - Den 27 februari 2015
"Framtiden får utvisa resultatet av Stefan Löfvens innovationsråd, men få väntar sig några mirakelmediciner. Något som dock kan få betydligt större betydelse för Uppfinnarsverige är ett aktuellt mål i Högsta domstolen."
Statsminister Löfvens länge förebådade Innovationsråd hade sitt första möte i tisdags. För detta råd har han fått kritik. Men det är litet ”Surt, sa räven om rönnbären” över en del kommentarer. Löfvens företrädare som statsminister startade inget innovationsråd; Reinfeldt kallade näringslivet och dess organisationer för ett ”särintresse”. Statsminister Persson kallade LO för samma sak, i slutet av i förra århundrandet.

Löfvens innovationsråd tycks bli underleverantör till regeringen av verklighetsbeskrivningar av innovationsläget i landet – men få förväntar sig några mirakelmediciner, i all synnerhet som rådet inte ska komma med förslag eller beslut. Liknande råd finns sedan länge i flera andra länder; det måste ju ändå vara bra att landets politiska ledning säger sig vara intresserad av innovationer. Sedan får framtiden utvisa resultatet. Av frukten känner man trädet.

Svenskt välstånd har i hög grad byggts genom banbrytande innovationer som ofta har blivit exportsuccéer. En studie av tekn dr Christian Sandström (Reforminstitutet, Ratio och Chalmers) visar att 47 procent av 100 av Sveriges främsta innovationer har skapats av uppfinnare som är anställda vid företag, enskilda uppfinnare har utvecklat 33 procent och akademin står för resterande 20 procent.

Det är en bakgrund till följande, med för många innovatörer långt större betydelse än Innovationsrådets kvartalsvisa möten. Det gäller en sak som Högsta domstolen kommer att avgöra inom kort.

De inblandade parterna kan vi bortse ifrån. Det är den allmängiltiga innebörden som är central: ska hänvisning till ”företagshemligheter” ge ett företag ovillkorlig och kategorisk rätt att mörka uppgifter?

Självfallet ska en juridisk person, likaväl som en fysisk, ha rätt till personlig integritet. Alla fakta om en viss person är inte och ska inte vara offentlig egendom. Lika litet kan och bör en utomstående ha obegränsad rätt att även mot tysthetslöfte få reda på en viss sak om en annan person, bara på grund av nyfikenhet eller vetgirighet. Fakta om en viss sak är enskild egendom, inte offentlig, om den som är saken eller äger saken så vill, om inte lagen säger annat.

Så långt är allt gott och väl.

Men antag att ett företag A avtalar med företag B om att B ska få sälja en produkt, som har utvecklats av företag A. Efter en tid, när försäljningsperioden är över, och räkenskapens dag närmar sig – då lämnar företag B en förteckning över försäljningen till företag A:

– Varsågod, det här visar vad vi sålt. Nu ska vi, företag B, betala överenskomna procent av försäljningen till er, företag A.

Då begär företag A att få se försäljningsfakturor hos företag B, för att kolla att inte felaktiga belopp redovisats. Då säger företag B:

– Tyvärr, det går inte. Vad och hur mycket vi sålt är en företagshemlighet. Ni har inte rätt att kontrollera om uppgifterna är riktiga.

Företag A har kanske glömt att i avtalet få inskrivet en passus om rätt till granskning av försäljningsfakturorna. Ändå kan man tycka att det är rimligt och underförstått att företag A ska ha rätt att kolla avkastningen av den gemensamma egendomen, det vill säga försäljningen av den patenterade produkten. Utan företag As medgivande, mot framtida del i betalningarna, skulle företag B inte fått rätt att sälja.

Men. Attention. Det aktuella fallet i HD är starkare än så. Här finns ett avtal mellan företag A och företag B, med en inskriven rätt för A att låta sina revisorer granska Bs försäljningsfakturor. Några hinder för detta nämns inte i avtalet, än mindre talas det om förekomsten av företagshemligheter. Likväl vägrar företag B att låta företag As revisorer se underlaget till överlämnade siffror över påstådd försäljning.

”Den avtalsenliga rätten för er, företag A, att granska fakturaunderlaget upphävs, när vi hänvisar till företagshemligheter”, menar företag B.

Kommer HD att fastslå företag Bs begäran att dess hänvisning till ”företagshemligheter” är skäl nog att neka företag A tillgång till fakturaunderlaget? Följden av en sådan juridisk tolkning skulle bli förödande för alla som säljer licenser för användning av patenterade produkter. Licensavtal skulle bli rättsosäkra, deras eventuella värde för patentinnehavare en nådegåva från företagen med ”företagshemligheter”.

Uppfinnarsverige väntar med spänning på HDs prejudicerande dom. Den kan, till skillnad mot statsministerns innovationsråd, verkligen skada alla innovatörer som inte har sin ekonomi i forskningsanslag eller finns i stora företags forskningsavdelningar.

Carl-Johan Westholm är ordförande i Uppfinnarkollegiet.

//Not. Det aktuella fallet i HD gäller en tvist mellan å ena sidan GP&C Systems International AB – det bolag som äger Håkan Lans patent på navigationssystem, VDL Mode 4, världsstandarden för flygtrafik och AIS (Automatic Identification System), den obligatoriska världsstandarden för sjöfart. Å andra sidan flyg- och vapentillverkaren Saab – som är världsmarknadsledande i försäljningen av just AIS. ”Ett framgångsexempel” kallade Saab sin försäljning i sin årsredovisning 2008.

Sedan 2007 är jag rådgivare till GP&C Systems International AB och Håkan Lans. Denna tvist är av stort principiellt intresse, inte bara för uppfinnare utan för alla som upplåter licenser och tillverkningsrättigheter.