Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
Kapitalismens dödgrävare
Svenska Dagbladets ledarsida, Op-ed, nätet, torsdagen den 24 september 2015
”Sjunkande etisk standard förebådar kulturers och nationers förfall.”

Nej, det är inte ett citat av Herr Doktor Winterkorn, den nyss avgångne chefen för Volkswagen. Denne förefaller bekräfta den gamla iakttagelsen att de egenskaper som är användbara för att nå en hög position inte nödvändigtvis är desamma som krävs för att i längden kunna utöva den väl. I detta fall som chef för 600 000 anställda i världens största bilföretag.

Det är inte plakatbärande demonstranter, intellektuella marxister eller vänsterpartiets riksdagsgrupp som effektivast underminerar marknadsekonomin och det enskilda ägandet. Kapitalismens dödgrävare är en del kapitalister och dess företrädare.

Volkswagenskandalen är därför inget nytt under solen. Den är en påminnelse om hur avgörande i längden den etiska och affärsmässiga kulturen är i ett företag och för hela företagsamheten - och för samhället i sin helhet.

Volkswagenchefen kände, säger han, inte till det lurendrejeri som pågick. Om så är fallet, måste hans närmaste kollegor i alla fall ha känt till hur chefen fungerade och tänkte, utifall att någon hade informerat honom.

Några stora aktieägare som försäkringsbolag, som representerar miljoner försäkringstagare, och ett ökande antal företag inom handel och industri har under senare år alltmer kommit att uppmärksamma de etiska aspekterna kring investeringar, produktion och försäljning. Hållbarhet har blivit ett modeord.

Det är bra, men det är inte nog. Att som näringslivets organisationer förklara vinstens funktion och betydelse för allmänheten, träffa politiker och överlämna politikunderlag och förhandla med den fackliga motparten om de anställdas löner – det räcker inte, om syftet är att stärka tilltron till marknadsekonomin och den enskilda företagsamheten.

Här måste dessa organisationer rycka upp sig. De etiska tankarna måste lyftas fram, som bakgrund till varför avtalsfrihet och lagbunden kontraktsrätt är bättre än djungelns lag eller motsatsen politikens detaljregleringar. Lagar kan inte ersätta det enskilda ansvaret och varje människas egna beslut och handlande. Inte minst gäller det personer som äger eller företräder kapital och företag. De utövar ledarskap. De är, vare sig de vill det eller inte, ambassadörer - för det goda, det medelmåttiga, det dåliga eller ibland det riktigt usla.

Styrelserna i stora bolag och inte minst deras ordförande måste ta ansvar för att företaget gör rätt för sig – inte bara i ord utan i handling. En chef på mellannivå i ett företag kan ibland tänja på avtal och fakta, så att en VD och styrelse inte vet vare sig ut eller in och ber chefsjuristen att klara ut ärendet, med den införstådda uppmaningen: lägsta möjliga kostnad för företaget och minsta tidsåtgång för styrelsen.

”God etik i företagsamheten betyder respekt för människor, pålitlighet och fair play i alla sammanhang”. Även det skrev den som citerades först i denna artikel, i en liten skrift som först kom ut 1989. Curt Nicolin hade avgått som ordförande i Svenska Arbetsgivareföreningen 1984, men hans gamla organisation gav ut hans visdomsord fem år senare. Uppfinnarkollegiet gjorde en nytryckning 2013.

Det går knappast att bättre kommentera en del av dagens aktuella händelser än att citera honom ytterligare:

- Framgångsrika ledare, entreprenörer och uppfinnare kan påräkna endast en bråkdel av värdet av sin insats för egen del. Detta är kapitalistisk etik till gagn för de många och en förutsättning för att höga inkomster skall vara etiskt försvarliga.

- Näringslivet är inte till för att ge vinster till företagens ägare. Det är till för att tillfredsställa människornas och samhällets behov av varor och tjänster. Men de företag som inte tjänar pengar kan inte längre fylla sin grundläggande uppgift i samhället.

- Företagets etiska standard bestämmer dess anseende. Det goda namnet är ett företags största tillgång.

- Det är chefens policy och föredöme mer än något annat som etablerar ett företags etiska standard.

Carl-Johan Westholm
Ordförande i Uppfinnarkollegiet