Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
Brott utan straff – ett hot mot nya jobb och välstånd
www.svensktidskrift.se - Den 30 oktober 2015
En kohage har inte sällan ett starkare rättsskydd än en epokgörande uppfinning. Immateriella värden är alltför dåligt skyddade, menar Carl-Johan Westholm och Dan Brändström, Uppfinnarkollegiet. Nästa vecka skriver de en uppföljande artikel om hur patenträtten kan stärkas.

I en tid som särskilt berömmer sig av den mänskliga intelligensen är det paradoxalt att dess resultat är dåligt skyddade av lagar, polis och domstolar.

Det som finns ovanför människornas axlar skapar nya värden; det som redan finns under fötterna kan grävas fram eller pumpas upp. Hjärnkraften kan också tänka ut nya sätt att få fram värden av befintliga naturresurser.

Ändå har en kohage med eller utan boskap inte sällan starkare rättsskydd än en epokgörande uppfinning. På marken görs inte ett intrång ostraffat. En icke-ägare har inte rätt att där uppföra vare sig slott eller koja (i ett rättssamhälle).

Om en person eller företag i ett kassaskåp placerar guld eller motsvarande handfasta värden, sitt eget eller lånat, för hundra miljoner kronor, och det blir stulet – då blir polisen uppringd och agerar. Rättsmaskineriet sätter igång för egen maskin.

Om däremot detta guld med stor möda omvandlats genom långsiktig utveckling till ritningar och konstruktionsunderlag som visar sig långt mer värt än guldet – vad händer då om tjuven är framme när arbetet är slutfört?

Finns inget bevis på vem som äger idén, det vill säga inget patent – då är det gratis för alla att använda den. Men vem vill satsa hundra miljoner under tio år för att utveckla en idé, som inte kommer att ge några försäljningsintäkter?

En möjlighet är att utvecklaren utan patent kan överraska marknaden (tänkbara konkurrenter) och snabbt sälja tillämpningar av idén och bygga upp en kundstock. Detta går numera lättare än förr – via internet. IP-telefoniföretaget Skype grundades 2003 och köptes av Ebay 2005 för 2,6 miljarder dollar. Nätspelet Minecraft startade 2009 och såldes 2014 för 2,5 miljarder dollar till Microsoft. Dessa svenska företag betalade inga patentavgifter utan byggde upp ett stort kundunderlag.

Många tekniska framsteg, till exempel elbilar och mediciner distribueras inte via nätet – även om också Facebook, Twitter med fler är kända exempel på just detta, dessutom tekniskt inte unika.

Den medicinska utvecklingen och dess finansiering ställer ibland de politiska och etiska problemen i blixtbelysning. I Wales och England, som rapporterats om i veckan, har cancerbehandling för en miljon kronor per patient pågått under några år. I Wales har behandlingen stoppats, av finansiella skäl. I England pågår den enligt uppgift fortfarande. Om priset säger tillverkaren Roche att det är så högt för att det ska kunna täcka gjorda och kommande forskningsinsatser. En synpunkt som framförts är att inköparen borde förhandla ned priset. I bilden ingår att den som betalar är någon annan än den som konsumerar.

Dessutom finns möjligheten att en eller flera stater löser ut patenten och rättigheterna och möjliggör en global konkurrens till lägsta pris. Det var så franska staten gjorde 1839 med Daguerres patent på fotografin, som därmed fick utövas av envar.

Om Bill Gates skulle behöva en medicinsk behandling, då skulle han vara en av dem som skulle kunna betala själv. Om han om tio år behöver en för honom då livsviktig medicin som eventuellt kommer att startas forskning om i år – det vet ingen.

En medicin som är dyr att ta fram, och som kan finna många patienter, men som bara behöver tas under en kort tid, till exempel därför att sjukdomen är kortvarig, såsom en rejäl förkylning – den ger en mindre intressant kalkyl för ett läkemedelsföretag än den som är aktuell för färre patienter, men med livslång förbrukningstid.

Immaterialrätten ger gratis upphovsrätt till författare och kompositörer och varumärkesskydd till producenter/säljare. Patentskydd ges under kortare tid, som längst 20 år, till den som söker och får sådant skydd beviljat av myndighet, mot årlig patentavgift. Utan denna möjlighet att skydda framtagna idéer skulle projekt med lång utvecklingstid och höga kostnader sättas igång bara om idéerna kunde hållas hemliga liksom planerad framtida tillverkning och distributionskanaler. Konkurrerande tillverkare och säljare av produkter som skulle kunna snappa upp en idé måste antas komma på efterkälken eller inte förstå den.

Ibland blir det komplexa enkelt och genialt först efter lång tid. Särskilt då behövs en möjlig framtida äganderätt för idéutvecklaren, för att tillämpningen ska kunna säljas och licensintäkterna betala utvecklingskostnaderna. Det är patenträttens funktion.

Det har gjorts stort nummer av det nyligen införda gemensamma europapatentet, som innebär att ett patent med samma ansökan samtidigt kan sökas i flera europeiska länder, dessutom till lägre avgift. Inget fel i det. Men effekten är begränsad, eftersom patentsystemets svaghet inte är vid ansökningstillfället utan senare. Ett patent är inte ett skydd utan en möjlighet att genom rättssystemen hävda rätten till utvecklingsarbetet eller som Thomas Edison uttryckte det med det berömda orden: ”A patent is merely a title to a lawsuit”.

Ett patent beviljas för en idé som kan uppvisa tillräcklig originalitet. Naturligtvis kan själva ansökningsförfarandet vara behäftat med svårigheter och misstag göras, och i efterhand kan beviljade patent ifrågasättas vid domstol. Det är en nödvändig säkerhetsventil, men kan ge upphov till dyra processer, som ibland kan missbrukas. Inte sällan sker detta missbruk när en finansiellt stark tillverkare inte vill betala licens för att använda ett värdefullt patent, utvecklat av en finansiellt svagare motpart.

Carl-Johan Westholm är ordförande i Uppfinnarkollegiet, fil dr och tidigare VD i Företagarna och Svensk Handel.

Dan Brändström är vice ordförande i Uppfinnarkollegiet, professor och tidigare VD i Riksbankens jubileumsfond.