Den typiske entreprenören har setts som idérik och riskbenägen. Men det finns inget som säger att idérika är mer riskbenägna än andra. Eller att riskbenägna har fler idéer. Den som t ex spelar med familjeförmögenheten på Solvalla tar stora risker, men har troligen inte många idéer.

Vi kan lugnt utgå ifrån att fler­talet av Sveriges alltför få företagare idag är mer riskbenägna än genomsnittet av befolkningen. Varför? Därför att idérika och talangfulla personer med låg riskbenägenhet inte har blivit företagare.

För företagare i Sverige finns två världar. Den ena är det Svenska Innanhavet. Där finns alla nystartade företag. Där finns många grynnor och skär. Inkomsterna är sällan höga, vare sig före, efter eller utan skatt. Den Skattefria Oceanen är den ­andra världen. Få kommer så långt. Där bestämmer investeraren själv var och hur skatterna ska betalas – en följd av globaliseringen.

Säg att en person i Sverige har en idé som kostar en miljon kronor att utveckla. En överkomlig summa för ett litet företag som har tre miljoner kronor över. I stället för att ägaren skattar bort två miljoner och tar ut en miljon i egen inkomst, kan nämligen företaget investera en tredjedel av överskottet. Två tredjedelar av denna miljon skulle annars ha gått bort i skatt.

Men om personen med idén inte redan har ett företag som går med överskott? Ska hon inteckna den egna villan med ytterligare en miljon kronor? Gör hon det och det går bra, kan hon betala tillbaka lånen om vinsten före skatter är tre ­miljoner kronor, under ett eller tillsammans flera år. Annars återstår att betala reavinstskatt när banken vill sälja huset. Kanske har hon inte något att belåna? Då återstår att fråga andra om pengar.

Det finns de som ogärna tar ­risker, hur mycket de än tror på de egna idéerna. De har ofta en redan hyfsad privatekonomi, som skulle gå i kras om den egna affärsidén trots allt skulle drabbas av det oförutsedda. Denna troligen stora grupp av ”företagare i reserven” lockas inte bara av framtida vinster – de skräms minst lika mycket av framtida förluster.

Vad behövs för att fler av dessa idérika ska bli företagare? Avdrag ­eller skattereduktion för förluster av satsningar mot tidigare och kommande inkomster skulle ge en skjuts uppåt. Ungefär som för det företag som ”lyckats” samla på sig förlustavdrag år efter år. När vins­terna kommer, kan företaget ­disponera dem helt, utan en krona
i bolagsskatt.

Det är ett systemfel att en felsatsning för en ny företagare blir dyrare än för en etablerad.

CARL-JOHAN WESTHOLM
Egenföretagare och Sverigerepresentant för den amerikanska investmentbanken Northstar Global Partners