Rättsskyddet för små företag behöver stärkas
Svenska Dagbladet, gästledare torsdag den 13 februari 2020
”Enhörningar” är företag med ett marknadsvärde högre än en miljard US dollar, som – i Sverige - King (Candy Crush), Skype, Klarna, iZettle, Northvolt och Mojang (Minecraft). Idag finns det uppåt 20 000 sådana ”tech firms” i första stadiet och uppåt i Storstockholm.
Programmerare är följaktligen efterfrågade, bristen ett tillväxthinder.
Bortsett från Silicon Valley i Kalifornien har det under de senaste tjugo åren skapats flest nya ”unicorns” per invånare i Sverige och särskilt i Stockholmsområdet. Det noteras i boken ”Bureaucrats or Markets in Innovation Policy?” (Ratio) av Christian Sandström, Karl Wennberg och Nils Karlson.
Bristen på kapital förefaller däremot inte vara ett större problem, menar författarna; i de flesta fall fungerar kapitalmarknaden bra i många länder. Privata investerare är bäst lämpade att avväga riskerna vid satsningar även i början av osäkra projekt.
Icke desto mindre är det vanligt i många länder att regeringar och myndigheter låter skattebetalarna direkt finansiera olika företags starter. Men förväntningarna hos de välvilliga givarna infrias sällan, visar studier av Ratios forskare.
Nu ska EU återigen ”kraftsamla” för att främja den europeiska ekonomin och företagsamheten, denna gång under det goda banéret ”hållbarhet”. EU-kommissionen har tillsatt en expertgrupp. EU-kommissionären för ”innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdom” Mariya Gabriel ser fram emot en ”framtidsinriktad forsknings- och innovationspolitik”.
Vid sidan av alla goda intentioner, och den förutsägbara diskussionen mellan företrädare för respektive centraliserade lösningar och decentralisering – det senare kallades en gång ”subsidiaritet” i EU-korridorerna – finns det anledning för regering och riksdag i Sverige att belysa och ändra på ett märkligt missförhållande.
Det är nämligen så att äganderätten till uppfinningar har ett svagt skydd. Kina har länge utnyttjat europeiska och amerikanska patent utan att betala. Dess bättre tycks nu USA ha lyckats pressa Kina till att sluta med patentstölder.
Men det finns andra saker som kan och bör lösas på nationell och EU-nivå. Åklagare i Sverige har många gånger fått ungdomar fällda för fildelning. Men när företag gör intrång i andras patent är åklagare passiva.
Om en rånare kommer in i en bank ringer bankens lokalchef upp polisen. Ingen kommer på tanken att det vore bättre om banken istället stämde rånaren för intrång. Men det är den ordning som gäller för patentägare som utsätts för stöld och obetalda licensavgifter.
I Sverige är tiden för en domstol att behandla patentintrång 36 månader, i Tyskland 9, i Storbritannien 11, i Holland 10 och i Frankrike 20, enligt Ratio.
Nu är det dessutom så, att är det patenterade särskilt värdefullt, då kan det vara långt lönsammare för det etablerade företag som nyttjar den patenterade idén att hellre betala jurister för att uppehålla och förlänga processen mot uppkomlingen, den kapitalsvaga patentägaren, än att betala för licensen.
Men ändrade lagar för åtal i immaterialrättsfall är på väg. De bereds för närvarande i regeringskansliet.
I ett utkast föreslås att straffskalorna för de allvarligaste fallen av immaterial¬rättsintrång skärps genom att särskilda straffskalor för uppsåtliga grova brott införs i samtliga immaterialrättsliga lagar.
När det gäller just patent, är läget följande:
Gällande lagar om patentbrott infördes 1967. De kräver dels att målsägande anger brottet till åtal, dels att åtal är påkallat av särskilda skäl från allmän synpunkt. Det närmast unika är att dessa lagar aldrig har prövats. Ingen åklagare har nämligen funnit att kravet på särskilda skäl från allmän synpunkt har varit uppfyllt - i över femtio år.
Ett exempel på rättsläget är att nyligen, efter en anmälan om patentintrång, avvisades redan en förundersökning av en åklagare med bedömningen att "Det utpekade bolaget synes vara ett etablerat och seriöst företag."
I utkastet till ny lag noteras att även enskilda uppfinnare har en berättigad förväntan att få statens skydd när deras prestationer utnyttjas medvetet och olovligen av någon annan. Men de förändringar som föreslagits innebär ändå en fortsatt snäv åtalsgräns för patentintrången. Åtalet ska fortfarande vara ”motiverat från allmän synpunkt”. Därmed förefaller de föreslagna förändringarna i lagtexten bli utan effekt.
Etablerade och seriösa företag torde finnas även i framtiden – med fri lejd i intrångslabyrinten. Där små företag, hur seriösa som helst men inte lika etablerade men med värdefulla patent, ofta råkar illa ut. Framgångsrika ”enhörningar” har i allmänhet sin styrka i annat än patenterad, kostsamt utvecklad teknik.
Det är inte enbart staten som kan hota den enskilda äganderätten. Men staten kan skydda den. Denna uppgift borde vara en grunden även i en ”framtidsinriktad forsknings- och innovationspolitik”, svensk och europeisk.
Carl-Johan Westholm
ordförande i Uppfinnarkollegiet
torsdag 13, februari 2020