Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
juni 2019 (1) maj 2019 (1) mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
Recension: En bok som väcker förargelse
Stefan Fölster
Jämlikheten som försvann
Ekerlids Förlag, 2003
Smedjan, nättidningen
Det är ingen konst att väcka förargelse, skrev Ingemar Hedenius nära tjugo år senare, i företalet till en bok som innehöll ett antal gamla artiklar av kända svenskar från 1950-talet om den dåtida rättsrötan och korruptionen i Sverige - bland annat några av Vilhelm Mobergs mest kontroversiella inlägg. Vill man väcka förargelse, är det bara att ställa sig i närmsta gathörn och spotta första förbipasserande i ansiktet. Men, noterade Hedenius, denna bok handlar inte om att väcka förargelse utan om konsten att väcka förargelse - och det är något helt annat.

Nu har det kommit en bok i Sverige som är ett strålande exempel på konsten att väcka förargelse. Det är Stefan Fölsters Jämlikheten som försvann.

Som bekant tillgår jämlikhetsdebatten i Sverige så att någon påstår att klyftan ökar mellan fattiga och rika, och sedan föreslår den personen högre skatter för de senare. Vid riksdagsvalen klagar borgare på att det "inte går att starta företag i Sverige", och denna överdrift tas av sossar som bevis på att deras politik att gynna löntagare, särskilt låginkomsttagare och arbetslösa, är riktig.

Ett annat ritualmässigt inslag är de årliga sammanställningarna hos aftonpressen om vilka som är rika i "din kommun". I denna rubrik finns två fel. För det första äger inte medborgarna kommunen. För det andra är de största förmögenheterna inte med i förteckningen.

Man kan bli trött för mindre. Dessbättre har den med okuvlig energi försedde Stefan Fölster gått igenom den dimma av dålig statistik och känslomässigt skvalp som pyrt in fördelningsdebatten i Sverige. För om någon klyfta har vuxit, så är det mellan denna debatts officiella påståenden och verkligheten.

Ägande är inte av ondo
Stefan Fölster citerar Václav Havel som skriver: "Ägande är inte av ondo, inte något att skämmas för, utan ett förpliktigande och ett instrument genom vilket det goda kan främjas." Stefan Fölster tillägger: "För en del kan detta låta som en överdrift. Men frågan är om det är rimligt att just de fattigaste i Sverige ska möta mest motstånd och hinder när de försöker lägga undan en slant. Är det rimligt att de fattigaste, till följd av socialbidragets konstruktion, mer eller mindre får sitt sparande konfiskerat. När många av de rikaste inte betalar ett öre i skatt på sitt sparande?"

Med sitt humanistiska engagemang, sin bildning långt utanför utbuds- och efterfrågekurvor, och sin förmåga att förklara det komplicerade i stället för att, som de flesta av sina kolleger, komplicera det självklara, har Stefan Fölster med denna enda bok på dryga hundra sidor gjort mer än hundra professorer på ett år för att främja klarheten i detta centrala ämne.

Alla som är genuint intresserade av sina medmänniskor, av fri företagsamhet, personligt ägande och marknadsekonomi bör läsa denna bok. Om Ägarfrämjandet fortfarande finns, går det bra att beställa 349 exemplar och ge riksdagsmännen i julklapp. Boken borde bli obligatorisk för alla som läser statskunskap och nationalekonomi vid universiteten.

Carl-Johan Westholm