Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
Ny förtroende­kommission? Här finns direktiven!
Smedjan, nättidningen
(delar av denna artikel använde jag som underlag för ett inledningsanförande vid paneldebatt hos Stockholms Handelskammare i början av 2005)
Hösten 2002 tillsatte regeringen den s k förtroendekommissionen, med f d finansminister Erik Åsbrink som ordförande. Syfte: att öka allmänhetens förtroende för näringslivet. Verkligheten ansågs motivera detta. Kommissionen har bl a föreslagit att staten inrättar ett "Kollegium för bolagsstyrning".

Om regeringen i dag finner att verkligheten motiverar en kommission för att öka förtroendet för det politiska livet, är det enkelt att ta direktiven till den avslutade Förtroendekommissionen, och byta ut "företagsledning" mot "partiledning", "aktieägare" mot "partimedlemmar", och andra motsvarande politiska organ och företeelser. Då blir resultatet följande. Varsågod!


--------------------------------------------------------------------------------


"Kommission för analys av behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för det svenska politiska livet"

"Förtroendet för det svenska politiska livet har under senare tid hamnat i den offentliga debattens fokus. I många fall har debatten utgått från händelser på andra håll i världen. Det är inte givet att dessa händelser i alla avseenden har relevans för svenska förhållanden. Samtidigt råder det inte något tvivel om att debatten är angelägen även för vår del – inte minst för att förebygga att de händelser som påverkat politiken och samhällsekonomin negativt i andra länder inträffar i Sverige.

Det är viktigt att allmänheten har ett stort förtroende för det politiska livet. Ärlighet, förtroende och öppenhet är grundpelare i samhällsekonomin och väsentliga för investerares möjligheter att bedöma affärsmässigheten i olika offentliga verksamheter. Förtroendet för politiska livet är avgörande för offentliga sektorns förmåga att skaffa kapital. Det påverkar enskilda människors arbete, sparande och pensioner och det påverkar också landets ekonomiska tillväxt. En grundläggande förutsättning för allmänhetens förtroende för det politiska livet är att inte bara partimedlemmarna utan även anställda, väljare och samhället i övrigt känner att partierna sköts på rätt sätt. Att ensidigt fokusera på kortsiktiga resultat kan försämra villkoren för partiernas fortlevnad.

Det är även viktigt för partiernas förtroende att de uppträder ansvarsfullt och förtroendeingivande i övrigt, t ex i sin marknadsföring.

Under de senaste decennierna har enskilda personers medlemskap i partier minskat kraftigt och delvis ersatts av ett ökat institutionellt inflytande. Portföljförvaltande organisationer med en traditionellt mer passiv roll har blivit en dominerande kategori i det politiska livet.

Utvecklingen mot ett ökat antal passiva medlemmar riskerar att leda till att den egentliga makten i partierna hamnar hos partiledningarna. En sådan utveckling kan få till följd att partiledarna kommer att sätta sina egna intressen framför medlemmarnas. Detta kan i sin tur skada såväl enskilda partier som samhällsekonomin i stort. Den senaste tidens händelser och debatt har påmint oss om riskerna med en sådan utveckling.

Medlemmarna har det yttersta ansvaret för sina partier. Aktiva medlemmar minskar utrymmet för att en partiledning skall handla i sitt eget snarare än i medlemmarnas intresse. Det allmänna har ett intresse av att främja uppkomsten av starka och aktiva partimedlemmar, som kan bidra till det politiska livets utveckling och förnyelse. De allt mer komplexa förhållandena i stora partier som ofta ingår i världsomspännande koncerner ställer nya och höga krav på partiledning, styrelse och medlemmar.

Utnämningsprogram för partiledningar har under senare år blivit mycket vanliga bland svenska storpartier. I debatten har det hävdats att vissa utnämningsprogram varit svagt kopplade till partiernas egna resultat och lett till orimligt höga utnämningar, både när arbetsmarknaden befunnit sig i en generell uppgångsfas och i en tid då arbetsmarknaden drabbats av sin djupaste svacka på mycket lång tid. Förekomsten av olämpligt utformade utnämningsprogram kan bidra till att urholka förtroendet för det politiska livet.
Det är nödvändigt att det såväl inom partierna som externt sker en kontroll av partiernas ekonomiska förhållanden och förvaltning. Det har i den allmänna debatten gjorts gällande att denna kontroll i dag är otillräcklig.

- - -

Många partimedlemmar har på sistone drabbats hårt av de kraftiga fallen i opinionsmätningar. De snabbt skiftande marknadsförhållandena har gjort det svårt för medlemmarna, särskilt de mindre medlemmarna, att hålla sig informerade om utvecklingen och göra en bedömning av läget.

Det är avgörande för ett effektivt politiskt liv att det finns en fungerande konkurrens mellan partierna. Det finns tecken på att konkurrensen i vissa fall sätts ur spel, bl a genom kartellbildning.

De förhållanden i Sverige och vår omvärld som har uppmärksammats under senare tid riskerar att inte bara skada politiken utan också skada förtroendet för de politiska marknaderna. I dag är de politiska marknaderna av intresse inte bara för ett fåtal utan för var och en. Sparande till konsumtion, boende och pension sker i allt högre grad i offentliga tillgångar.

Sammanfattningsvis kan den senaste tidens händelser få allvarliga följder. Förtroendet för det politiska livet riskerar att minska. Detta kan i sin tur leda till att partierna får svårare att attrahera medlemmar. Det är mot denna bakgrund angeläget att säkerställa att förtroendet för det politiska livet upprätthålls. Det finns därför anledning att göra en analys och översyn av den ordning som vi har i dag. För detta ändamål bör en särskild kommission tillsättas.

Pågående lagstiftningsarbete

- - -

Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att reformera den lagstiftning som styr löftesgivning och hanteringen av partier på obestånd. Ett av syftena med arbetet är att skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt politiskt arbete.

Tillsyn och reglering
I Sverige finns en lång tradition av samspel mellan offentlig tillsyn och reglering av det politiska livet samt självreglering.

Politikinspektionen svarar för tillsynen av partier som erbjuder politiska tjänster. För detta ändamål utfärdar inspektionen föreskrifter och allmänna råd, granskar risker och kontrollsystem samt bevakar partiernas informationsgivning.

- - -

Det politiska livets Kampanjkommitté har till uppgift att verka för att god sed råder i valkampanjer I detta syfte utfärdar kommittén rekommendationer. Under senare tid har kommittén bl.a. utfärdat en rekommendation om vilken information som skall lämnas om ledande befattningshavares förmåner.

- - -

Kommissionens uppdrag

Kommissionens huvuduppgifter är att


etablera en dialog med partiernas medlemmar och företrädare om dagens situation när det gäller förtroendet för politiken,
granska om det förekommer förtroendeskadliga företeelser inom det svenska politiska livet och, i så fall, kartlägga dessa,
belysa det politiska livets egna insatser i förtroendeskapande syfte,
analysera behovet av åtgärder som kan stärka och säkerställa förtroendet för det svenska politiska livet,
ta del av relevanta internationella erfarenheter,
bedöma om lagstiftning, offentlig reglering och det politiska livets eget regelverk behöver förändras, varvid konsumentperspektivet särskilt skall uppmärksammas,
föreslå de åtgärder som bedöms nödvändiga.
Kommissionen skall belysa och klargöra vilka faktorer som kan vara avgörande för uppkomsten av förtroendeskadliga företeelser i det politiska livet och hur sådana företeelser skulle kunna motverkas.

Carl-Johan Westholm