Hösten 2002 tillsatte regeringen den s k förtroendekommissionen, med f d finansminister Erik Åsbrink som ordförande. Syfte: att öka allmänhetens förtroende för näringslivet. Verkligheten ansågs motivera detta. Kommissionen har bl a föreslagit att staten inrättar ett "Kollegium för bolagsstyrning".

Om regeringen i dag finner att verkligheten motiverar en kommission för att öka förtroendet för det politiska livet, är det enkelt att ta direktiven till den avslutade Förtroendekommissionen, och byta ut "företagsledning" mot "partiledning", "aktieägare" mot "partimedlemmar", och andra motsvarande politiska organ och företeelser. Då blir resultatet följande. Varsågod!


--------------------------------------------------------------------------------


"Kommission för analys av behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för det svenska politiska livet"

"Förtroendet för det svenska politiska livet har under senare tid hamnat i den offentliga debattens fokus. I många fall har debatten utgått från händelser på andra håll i världen. Det är inte givet att dessa händelser i alla avseenden har relevans för svenska förhållanden. Samtidigt råder det inte något tvivel om att debatten är angelägen även för vår del – inte minst för att förebygga att de händelser som påverkat politiken och samhällsekonomin negativt i andra länder inträffar i Sverige.

Det är viktigt att allmänheten har ett stort förtroende för det politiska livet. Ärlighet, förtroende och öppenhet är grundpelare i samhällsekonomin och väsentliga för investerares möjligheter att bedöma affärsmässigheten i olika offentliga verksamheter. Förtroendet för politiska livet är avgörande för offentliga sektorns förmåga att skaffa kapital. Det påverkar enskilda människors arbete, sparande och pensioner och det påverkar också landets ekonomiska tillväxt. En grundläggande förutsättning för allmänhetens förtroende för det politiska livet är att inte bara partimedlemmarna utan även anställda, väljare och samhället i övrigt känner att partierna sköts på rätt sätt. Att ensidigt fokusera på kortsiktiga resultat kan försämra villkoren för partiernas fortlevnad.

Det är även viktigt för partiernas förtroende att de uppträder ansvarsfullt och förtroendeingivande i övrigt, t ex i sin marknadsföring.

Under de senaste decennierna har enskilda personers medlemskap i partier minskat kraftigt och delvis ersatts av ett ökat institutionellt inflytande. Portföljförvaltande organisationer med en traditionellt mer passiv roll har blivit en dominerande kategori i det politiska livet.

Utvecklingen mot ett ökat antal passiva medlemmar riskerar att leda till att den egentliga makten i partierna hamnar hos partiledningarna. En sådan utveckling kan få till följd att partiledarna kommer att sätta sina egna intressen framför medlemmarnas. Detta kan i sin tur skada såväl enskilda partier som samhällsekonomin i stort. Den senaste tidens händelser och debatt har påmint oss om riskerna med en sådan utveckling.

Medlemmarna har det yttersta ansvaret för sina partier. Aktiva medlemmar minskar utrymmet för att en partiledning skall handla i sitt eget snarare än i medlemmarnas intresse. Det allmänna har ett intresse av att främja uppkomsten av starka och aktiva partimedlemmar, som kan bidra till det politiska livets utveckling och förnyelse. De allt mer komplexa förhållandena i stora partier som ofta ingår i världsomspännande koncerner ställer nya och höga krav på partiledning, styrelse och medlemmar.

Utnämningsprogram för partiledningar har under senare år blivit mycket vanliga bland svenska storpartier. I debatten har det hävdats att vissa utnämningsprogram varit svagt kopplade till partiernas egna resultat och lett till orimligt höga utnämningar, både när arbetsmarknaden befunnit sig i en generell uppgångsfas och i en tid då arbetsmarknaden drabbats av sin djupaste svacka på mycket lång tid. Förekomsten av olämpligt utformade utnämningsprogram kan bidra till att urholka förtroendet för det politiska livet.
Det är nödvändigt att det såväl inom partierna som externt sker en kontroll av partiernas ekonomiska förhållanden och förvaltning. Det har i den allmänna debatten gjorts gällande att denna kontroll i dag är otillräcklig.

- - -

Många partimedlemmar har på sistone drabbats hårt av de kraftiga fallen i opinionsmätningar. De snabbt skiftande marknadsförhållandena har gjort det svårt för medlemmarna, särskilt de mindre medlemmarna, att hålla sig informerade om utvecklingen och göra en bedömning av läget.

Det är avgörande för ett effektivt politiskt liv att det finns en fungerande konkurrens mellan partierna. Det finns tecken på att konkurrensen i vissa fall sätts ur spel, bl a genom kartellbildning.

De förhållanden i Sverige och vår omvärld som har uppmärksammats under senare tid riskerar att inte bara skada politiken utan också skada förtroendet för de politiska marknaderna. I dag är de politiska marknaderna av intresse inte bara för ett fåtal utan för var och en. Sparande till konsumtion, boende och pension sker i allt högre grad i offentliga tillgångar.

Sammanfattningsvis kan den senaste tidens händelser få allvarliga följder. Förtroendet för det politiska livet riskerar att minska. Detta kan i sin tur leda till att partierna får svårare att attrahera medlemmar. Det är mot denna bakgrund angeläget att säkerställa att förtroendet för det politiska livet upprätthålls. Det finns därför anledning att göra en analys och översyn av den ordning som vi har i dag. För detta ändamål bör en särskild kommission tillsättas.

Pågående lagstiftningsarbete

- - -

Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att reformera den lagstiftning som styr löftesgivning och hanteringen av partier på obestånd. Ett av syftena med arbetet är att skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt politiskt arbete.

Tillsyn och reglering
I Sverige finns en lång tradition av samspel mellan offentlig tillsyn och reglering av det politiska livet samt självreglering.

Politikinspektionen svarar för tillsynen av partier som erbjuder politiska tjänster. För detta ändamål utfärdar inspektionen föreskrifter och allmänna råd, granskar risker och kontrollsystem samt bevakar partiernas informationsgivning.

- - -

Det politiska livets Kampanjkommitté har till uppgift att verka för att god sed råder i valkampanjer I detta syfte utfärdar kommittén rekommendationer. Under senare tid har kommittén bl.a. utfärdat en rekommendation om vilken information som skall lämnas om ledande befattningshavares förmåner.

- - -

Kommissionens uppdrag

Kommissionens huvuduppgifter är att


etablera en dialog med partiernas medlemmar och företrädare om dagens situation när det gäller förtroendet för politiken,
granska om det förekommer förtroendeskadliga företeelser inom det svenska politiska livet och, i så fall, kartlägga dessa,
belysa det politiska livets egna insatser i förtroendeskapande syfte,
analysera behovet av åtgärder som kan stärka och säkerställa förtroendet för det svenska politiska livet,
ta del av relevanta internationella erfarenheter,
bedöma om lagstiftning, offentlig reglering och det politiska livets eget regelverk behöver förändras, varvid konsumentperspektivet särskilt skall uppmärksammas,
föreslå de åtgärder som bedöms nödvändiga.
Kommissionen skall belysa och klargöra vilka faktorer som kan vara avgörande för uppkomsten av förtroendeskadliga företeelser i det politiska livet och hur sådana företeelser skulle kunna motverkas.

Carl-Johan Westholm