Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (1) februari 2018 (2) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) augusti 2017 (1) juli 2017 (1) juni 2017 (2) februari 2017 (2) januari 2017 (1) november 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juni 2016 (2) maj 2016 (2) mars 2016 (2) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (3) oktober 2015 (1) september 2015 (1) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (1) april 2015 (2) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (2) november 2014 (1) oktober 2014 (2) juni 2014 (3) maj 2014 (2) april 2014 (3) mars 2014 (3) februari 2014 (1) januari 2014 (1) december 2013 (3) november 2013 (1) oktober 2013 (1) augusti 2013 (2) maj 2013 (4) april 2013 (1) mars 2013 (2) februari 2013 (1) januari 2013 (2) december 2012 (1) november 2012 (1) oktober 2012 (3) september 2012 (1) juli 2012 (1) maj 2012 (2) april 2012 (1) februari 2012 (2) januari 2012 (5) december 2011 (1) november 2011 (1) oktober 2011 (3) september 2011 (2) augusti 2011 (1) juli 2011 (1) juni 2011 (2) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (1) februari 2011 (2) januari 2011 (2) december 2010 (2) november 2010 (2) oktober 2010 (2) september 2010 (2) augusti 2010 (1) juli 2010 (1) juni 2010 (1) maj 2010 (1) april 2010 (1) mars 2010 (2) februari 2010 (2) januari 2010 (1) december 2009 (2) november 2009 (1) oktober 2009 (3) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (1) juni 2009 (1) maj 2009 (2) april 2009 (3) mars 2009 (2) februari 2009 (1) januari 2009 (1) december 2008 (4) november 2008 (2) oktober 2008 (1) september 2008 (1) augusti 2008 (1) juli 2008 (1) juni 2008 (2) maj 2008 (1) april 2008 (2) mars 2008 (1) februari 2008 (1) januari 2008 (1) december 2007 (1) november 2007 (2) oktober 2007 (1) september 2007 (1) augusti 2007 (1) juli 2007 (2) juni 2007 (2) maj 2007 (2) april 2007 (2) mars 2007 (2) februari 2007 (1) januari 2007 (1) december 2006 (1) november 2006 (2) oktober 2006 (1) september 2006 (2) augusti 2006 (1) juli 2006 (1) juni 2006 (2) maj 2006 (1) april 2006 (1) mars 2006 (1) februari 2006 (2) januari 2006 (1) december 2005 (1) september 2005 (1) juli 2005 (1) april 2005 (1) februari 2005 (1) december 2004 (1) november 2004 (1) oktober 2004 (1) juni 2004 (1) mars 2004 (1) november 2003 (1) augusti 2003 (1) maj 2003 (1) mars 2003 (1) februari 2003 (1) oktober 2002 (1) mars 2002 (1) oktober 1999 (1) november 1998 (1) april 1996 (1) april 1995 (1) januari 1994 (1) mars 1976 (1)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
Articles
Vi minns Erik Dahmén
Smedjan, nättidningen
”Erik får bli vice ordförande, vi måste ha någon ifall jag ramlar av pinn!”

Det var det andra beslutet av bokförlaget Ratios vetenskapliga råd, samlat i anslutning till sitt första seminarium hösten 1978 i Nynäshamn. Det första beslutet var att utse 69-årige Torgny Segerstedt till ordförande, nyss avgången rektor för Uppsala universitet efter förlängt förordnande över 500-års jubileet 1977. Torgny kom att vara ordförande i tiotalet år. Därefter ledde Erik Dahmén höstseminariet, som efter några inledande år fann sin plats på Yxtaholm tills det ursprungliga Ratio, som bifirma till Timbro, tog en paus i mitten av 1990-talet.

När Ratio sedan återuppstod som forskningsinstitut blev Erik Dahmén med i dess vetenskapliga råd. Ratio har numera också en särskild serie ”Dahménföreläsningar”, med inriktning på entreprenörskap, tillväxt och ekonomisk omvandling.

Erik Dahmén hade en sällsynt förmåga till överblick och lyhördhet. Okänt för de flesta var att den blivande professorn på Handelshögskolan i Stockholm i sin ungdom författade ett opublicerat manus om Verdi. Som rådgivare öppnade han i tjugotalet år morgonposten med Jacob och Marcus Wallenberg på Stockholms Enskilda Bank.

Han var inspirerad av Schumpeter och såg ekonomin som en pågående akt av skapande och förstörelse. Sätt pris på miljön! var en bok som gjorde honom till banbrytare i Sverige för en miljövänlig politik, långt före tillkomsten av miljöpartister och miljöministrar.

På Ratios seminarier återkom han ständigt till motsättningen mellan politik och verklighet. Skatterna höjdes efter politiska val – sedan kom höjningarna att driva fram särskilt höga löneökningar i kollektivavtalen. Kronkursen var i princip fast, men justerades i praktiken nedåt med jämna mellanrum för att korrigera denna dubbelhet.

Men, predikade Erik – bror till Gunnar Dahmén, som var chef för radions religionsprogram, två bröder med likadana ädla, sydsvenska röster – man måste skilja mellan konkurrenskraft och utvecklingskraft. Konkurrenskraft kan alltid upprätthållas, genom marknadsmässig prisnivå – i Sverige t ex genom de ständigt återkommande devalveringarna. Men utvecklingskraft är en annan sak. För detta krävs att produktionen blir mer värd så att den kan prissättas högre. Företagarklimatet är en avgörande faktor.

Det är sorgligt hur litet denna distinktion noterats av ledande opinionsbildare. Därigenom har utvecklingskraften fått mindre utrymme inte bara i språket utan också i verkligheten i Sverige.

Vapendragare för kapitalism
”Kapitalismen har grävt sin egen grav. Inte genom att misslyckas utan genom att lyckas så väl.” Erik fortsatte, intervjuad i Veckans Affärer (7 april 1977), med att säga att företagen allt oftare leds av anställda teknokrater och specialister, vilka ”har en bristande känsla att kämpa för något som verkar historiskt förlorat, den rena privatkapitalismen. Den här processen är också i viss mån självgenererande. De blir alltmer beroende av staten och det är psykologiskt förståeligt att de blir rädda för att höja rösten, inte vågar stöta sig med den mäktige kapitalförsörjaren.”

Men Erik repade mod. I förordet till Henri Lepages I morgon kapitalism som Ratio utgav 1980 skrev han att kapitalismen inte är dödsdömd. ”Den kan räddas, om viljan finns, och den viljan kan mycket väl bli tillräckligt allmän om den teoretiska nydaning som börjat fortsätter och om de historiska kunskaperna blir större och därmed också insikterna i dagens och morgondagens samhällsproblem bättre.”

Ett ytterligare bidrag till detta av Erik utgavs av Näringslivets Ekonomifakta 1988: Den ekonomiska tillväxtens förutsättningar – Återblick och framtidsperspektiv: Exemplet Sverige.

Skriften är ett pedagogiskt mästerstycke. Den skulle med fördel åter kunna tjäna som underlag för diskussioner om morgondagen, t ex av det återuppväckta Svenskt Näringsliv. Erik skrev för 17 år sedan:

”Nu, mot 1900-talets slut, är de potentiella utvecklingskrafterna åter starka. De institutionella förhållandena är fortfarande ogynnsamma men utsätts för ett förändringstryck. De aktuella utvecklingskrafterna är svaga och tillväxttakten låg. Hur blir det in på nästa sekel?”

”Framtiden är osäker. Det finns därför anledning till optimism”, brukade han säga med ett leende.

Vi som lärde känna Erik är tacksamma för vad han stod för, vad han stod upp för, och vad han förstod. Det han förmedlade lever vidare.

Carl-Johan Westholm