lördag 29, september 2007. Posted at 17:30
"Respektera svensk grundlag"
Ja, så lyder rubriken på ett inlägg i SvDs Brännpunkt idag av Ulf Öberg, advokat och kursföreståndare i konstitutionell Europarätt vid Stockholms universitet:
"Planen är uppenbarligen att, oavsett innehåll, anta ett kommande EU-fördrag genom ett beslut med kvalificerad majoritet i riksdagen".
"Riksdagen förväntas...öppna en gräddfil för grundlagsändringar genom maktöverlåtelser till EU med ett enkelt riksdagsbeslut."
Ja, så illa ställt är det. Här råder den s k tystnadens konformism mellan de stora partiernas ledningar. Om det är något som är politiskt inkorrekt i Sverige idag är det att ha en annan uppfattning än dessa i just denna fråga. Det är nämligen något värre än landsförräderi - det är orealistiskt.
Läs denna orealistiska men i sak korrekta artikel här:
Till SvD!
fredag 28, september 2007. Posted at 15:39
Margot Wallström: the Reform Treaty "unreadable"
The Mail (English daily) reports (Open Europe today) that EU Communications Commissioner Margot Wallström has described the new version of the EU Constitution as "unreadable" and full of "legalese". She said, "This is not the most user-friendly approach. It will lead to a treaty that is not easy to read and understand."
This is of course a good reason for avoiding a referendum. This text was also deliberately made hard to read just for this reason, according to the former Italian PM Guiliani Amato.
However, that the text is of this character is a still stronger cause for the parliaments to refuse to accept it. If in doubt, throw it out - as the English could say.
måndag 24, september 2007. Posted at 21:01
"Definition of 'capitalism' still elusive" (Financial Times)
In a FT/Harris poll, in FT today, you find the headline above. This is a perfect conclusion of the observed opinions.
Less than 40 percent of the French think that "a free market, capitalist system is the best economic system". The Germans' figure is 50.
On the other hand: "Do you think Europe's economy should be more like that of the United States?" - only 10 percent of the Germans said yes, of the French 14.
People react not only to facts, but also to words. The Germans have their "social market economy". The French had no Ludwig Erhard.
Another conclusion it that the businessmen in Europe and their representatives in Brussels, a large portion of the 15 000 lobbyists, if they at all take any notice about these figures, should blame themselves in the first hand. There are likely less than 100 of the 15 000 mainly explaining and informing about free market principles. 99 percent is just trying to get other people's money via political decisions, or defending their own money from being politically smashed and grabbed.
No wonder that ordinary Europeans show a confused economic mentality, when the capitalists' own organisations often neglect telling economic fundamentals. Diplomacy wins seldom battles, and never on the field of ideas.
tisdag 18, september 2007. Posted at 10:33
Ännu bättre än Kamprads a-kassa: en f-kassa, dvs företagarkassa
Ingvar Kamprad har i Dagens Industri tagit till orda om en bättre a-kassa för företagare. Inget fel i det. Särskilt när många politiker upprepar att det ska gå att tjäna pengar som företagare i Sverige - vilket det förvisso gör. Frågan är bara hur, och till vilka villkor.
Men företagande har inte bara en uppsida. Nedsidan kan vara lika viktig när en person beslutar sig för att satsa, eller inte. Det finns en märklig olikhet i hur detta ter sig för den som redan har gjort en lönsam investering, och för den som ska göra sin första, förhoppningsvis lönsamma. För nedsidan är mycket större för den senare.
"En skriande orättvisa", som det heter på det politiska språk som i detta fall är tyst. "Felaktig incitamentsstruktur", som ekonomerna skulle säga, om de hade någon erfarenhet av att göra investeringar i egna företag.
I en artikel (Articles, april 2005 i SvD) tog jag upp frågan. Slutklämmen löd:
"Det finns de som ogärna tar risker, hur mycket de än tror på de egna idéerna. De har ofta en redan hyfsad privatekonomi, som skulle gå i kras om den egna affärsidén trots allt skulle drabbas av det oförutsedda. Denna troligen stora grupp av ”företagare i reserven” lockas inte bara av framtida vinster – de skräms minst lika mycket av framtida förluster.
Vad behövs för att fler av dessa idérika ska bli företagare? Avdrag eller skattereduktion för förluster av satsningar mot tidigare och kommande inkomster skulle ge en skjuts uppåt. Ungefär som för det företag som ”lyckats” samla på sig förlustavdrag år efter år. När vinsterna kommer, kan företaget disponera dem helt, utan en krona
i bolagsskatt.
Det är ett systemfel att en felsatsning för en ny företagare blir dyrare än för en etablerad."
torsdag 13, september 2007. Posted at 11:23
Ärkebiskopen och självmordsbombarna
I månadens krönika (se Articles) citerar jag bl a Johan Olof Wallin (1779-1839, ärkebiskop 1837-39) och den nuvarande påven.
Det är ofta lätt att halka in på svenska skalders formuleringar, inte minst nu när det är "den vår de svaga kalla höst" (Karlfeldt).
söndag 09, september 2007. Posted at 22:10
Liberala soundbites i Västerås
Den nyvalde folkpartiledaren Jan Björklunds premiäranförande i lördags, sänt i TV2, hade inget om " att vara liberal är att vara kluven" - och det tackar vi för. Här framträdde en person som inte drog sig för att tala tydligt och enkelt, även när han hade rätt, trodde på vad han sa, och hade folket med sig.
Han varnade heller inte för populism, en varning som brukar vara ett säkert tecken på en grubblande offentlig defaitist. Nej, här fanns en offensiv, som inte aktade för rov (som socialdemokratiska partisekretarare brukade säga när de skulle verka seriösa) att slå socialdemokratin på deras egen hemmaplan, med konsekventa, stilistiskt skickliga och lätt ihågkomna one-liners.
Liberala soundbites typ "Det är viktigare att bekämpa fattigdomen än rikedomen" har tidigare bara hörts i någon enslig vrå i utkanten av det offentliga livet. Glädjande att det nu fick ett annat genomslag. Liksom att alla ska inte ha bidrag, men alla kan ge ett bidrag. Som faktiskt kan härledas till bl a Erik Gustaf Geijer.
Som Johan Norberg skriver i det mycket läsvärda senaste numret av Sunt Förnuft (Skattebetalarnas Förenings tidning):
- Det går naturligtvis att förlora val med reformer, men det går också att vinna dem.
"Friskt vågat, hälften vunnet" är rubriken på Johan Norbergs krönika. Den passar också på Jan Björklunds inledning. Grattis!
torsdag 06, september 2007. Posted at 09:22
StatsVETENSKAP i media
- De är oerhört skickliga på att sopa upp efter sig, säger statsvetaren X till Expressen.
- Regeringen fick en helvetesstart och har inte hämtat sig än, säger statsvetaren X till Aftonbladet (X=X).
- Kommer att skapa oro och sätta fokus på finansdepartementets fria tyglar, säger statsvetare Y till DN.
- En av moderaternas största motgångar, menar statsvetare Z i DN.
Ja, vad kan man inte upptäcka endast med en doktorsexamen i statskunskap...
Som innehavare av en sådan, preskriberad men sovande, känns det genant att läsa dessa kommentarer i konditor Ofvandahls och Chronschougs anda.
Det är inget fel att uttala sig i media. Verkligen inte. Men när fick en statsvetare i Sverige senast stora rubriker om något annat än det politiska spelet?
måndag 03, september 2007. Posted at 13:28
DNs fotovinklingar af överheten
PÅ DNs förstasida idag är fotot av skolministern, den blivande folkpartiledaren, taget underifrån. Bilden blir därefter: här har vi en sprätt som kommit upp sig, gesten och fotvinklarna hämtade från Dramatens första årskurs. Den förundrade damen till vänster är ett rekvisit.
För någon vecka sedan hade DN på sin förstasida en bild av delar av regeringen på Harpsund, samlad i en paus, i samspråk. Längst fram kutar en epålettförsedd servitör. Betjänten och folkets tjänare, på samma bild.
Mona Sahlin åker tunnelbana.
söndag 02, september 2007. Posted at 22:20
Är centern trygg med värderingsskiftet?
Efter centerstämman har två mål utmejslats, i generella termer. Det första är att fördubbla det egna partiets röstandel, det andra att få ett värderingsskifte, inte bara ett regeringsskifte.
Oavsett vad man kan tycka om detta, behöver inte det ena underlätta det andra. Det första kan knappast glädja de andra borgerliga partierna, det senare kan lätt besvaras av socialdemokrater i en valrörelse med argument, typ "Ja, ni vill ha ett värderingsskifte, ni vill skifta ut tryggheten, välfärden och solidariteten , men vi, vi står fast, obrottsligt fast ..." etc.
Allmänna ord som "värderingsskifte" måste konkretiseras om det ska vinna gehör i en opinion som beskrivs som den som ska förändras. "Systemskiftesdebatten" blev aldrig någon vinnare när det begav sig.
"Det mesta av ersättningen för ett jobb ska alltid gå till den som gör jobbet" - det är den formulering jag skulle föredra. Fördelen är dels att svenska folkets överväldigande flertal tycker så, enligt undersökningar. Dels att det är enkelt att förstå och - minst lika viktigt, svårt att missförstå, och misstänkliggöra. Dels att det upplevs som moraliskt riktigt.
En partiledare som får frågan "Anser du att det mesta av ersättningen för ett jobb alltid ska gå till den som gör jobbet" och svarar hummande eller nekande, den blir omedelbart på defensiven.
"Vill du ha ett värderingsskifte?"
- Vadå, värderingsskifte? Jag är väl trygg i mina värderingar, som jag förhåller mig till - för att låna några uttryckssätt från en partiledarkollega till Maud O.