Stateblind.eu
Carl-Johan Westholm’s personal blog
Time saving text: uncommon comments with common sense
ARCHIVES
november 2021 (1) september 2021 (1) juni 2021 (1) januari 2021 (1) december 2020 (1) november 2020 (1) september 2020 (2) augusti 2020 (2) juli 2020 (1) maj 2020 (1) april 2020 (2) mars 2020 (1) februari 2020 (2) januari 2020 (1) december 2019 (1) oktober 2019 (2) september 2019 (1) augusti 2019 (1) juni 2019 (1) maj 2019 (1) mars 2019 (2) februari 2019 (1) december 2018 (1) november 2018 (2) september 2018 (1) juli 2018 (1) maj 2018 (2) april 2018 (1) mars 2018 (2) februari 2018 (1) januari 2018 (1) december 2017 (1) november 2017 (1) oktober 2017 (1) september 2017 (1) augusti 2017 (1) juni 2017 (3) april 2017 (1) februari 2017 (2) januari 2017 (2) november 2016 (3) oktober 2016 (1) september 2016 (2) augusti 2016 (1) juli 2016 (2) juni 2016 (2) maj 2016 (3) april 2016 (2) mars 2016 (3) januari 2016 (1) december 2015 (1) november 2015 (2) oktober 2015 (2) september 2015 (2) augusti 2015 (1) juni 2015 (1) maj 2015 (2) april 2015 (3) mars 2015 (1) januari 2015 (2) december 2014 (5) november 2014 (4) oktober 2014 (3) juni 2014 (3) maj 2014 (3) april 2014 (4) mars 2014 (3) februari 2014 (2) januari 2014 (1) december 2013 (4) november 2013 (1) oktober 2013 (4) september 2013 (2) augusti 2013 (3) maj 2013 (4) april 2013 (2) mars 2013 (2) februari 2013 (2) januari 2013 (3) december 2012 (3) november 2012 (1) oktober 2012 (4) september 2012 (1) augusti 2012 (1) juli 2012 (4) maj 2012 (2) april 2012 (4) februari 2012 (2) januari 2012 (6) december 2011 (1) november 2011 (2) oktober 2011 (4) september 2011 (3) augusti 2011 (2) juli 2011 (1) juni 2011 (3) maj 2011 (2) april 2011 (2) mars 2011 (2) februari 2011 (3) januari 2011 (3) december 2010 (3) november 2010 (4) oktober 2010 (4) september 2010 (4) augusti 2010 (5) juli 2010 (5) juni 2010 (4) maj 2010 (3) april 2010 (3) mars 2010 (2) februari 2010 (6) januari 2010 (5) december 2009 (2) november 2009 (5) oktober 2009 (8) september 2009 (2) augusti 2009 (1) juli 2009 (3) juni 2009 (3) maj 2009 (4) april 2009 (5) mars 2009 (4) februari 2009 (3) januari 2009 (4) december 2008 (7) november 2008 (8) oktober 2008 (10) september 2008 (5) augusti 2008 (10) juli 2008 (5) juni 2008 (10) maj 2008 (14) april 2008 (8) mars 2008 (11) februari 2008 (11) januari 2008 (14) december 2007 (12) november 2007 (12) oktober 2007 (11) september 2007 (9) augusti 2007 (14) juli 2007 (5) juni 2007 (11) maj 2007 (18) april 2007 (13) mars 2007 (12) februari 2007 (7)
Booklets (PDF)
Article
Bloggtoppen.se
If you are state blind, you do not see that state power is about right and wrong. State blindness is a special case of moral blindness. A moral blind person cannot see that any choice has a moral dimension. It is difficult to discuss paintings with a colour blind person - and to discuss politics with a state blind person.
fredag 23, juli 2010. Posted at 16:26
Hur sjunga ”Flamma fritt”?
I månadens krönika (se Articles July 2010) har jag gjort en ny text till "Flamma stolt mot dunkla skyar". Hugo Alfvéns melodi förtjänar en bättre text än den nuvarande ursprungliga, från 1916. Men hur ska den sjungas? Här har jag i all enkelhet tecknat ner några idéer:

Anvisningar

Naturligtvis kan den nya textens två verser sjungas av en kör, manskör, som den gamla texten. Men för att understryka att texten är annorlunda kan det nya innehållet bäst kontrasteras mot den gamla, inte minst hos de som varit vana att höra den, med följande upplägg:

Rad 1-4, som är oförändrade, sjungs som tidigare, som om det var den gamla texten som ska komma i dess helhet.

Rad 5, ”Tiden flyktar” kan sjungas av en ensam ljus stämma, tenor eller alt/sopran, eller varför inte en barnastämma, eller någon ur en gosskör. Därefter ”världen ändras” kan fyllas på med en barytonstämma, som liksom instämmer i konsekvenserna av den förra observationen.

Rad 6: ”Men en sak finns där till tröst” kan sjungas av ytterligare ett antal röster för att bygga upp övergåendet till ett crescendo ff i nästa rad 7 ”Solen lyser! Solen lyser”

Rad 8 ”Med sin kraft, den har vårt hopp förlöst” sjungs mäktigt, majesto, tydlig diktion och lento.

Därefter kommer den helt nya andra versen, som ska andas optimism:

Rad 1 – 3 kan sjungas av kör utan basar och barytoner

Rad 4 ”Ska det ljuda starkt och friskt” tillkommer baryton

Rad 5 och 6 hela kören

Rad 7 ”Låt oss sträva” – här återkommer den stämma som hördes i rad 5 i första versen och ”Låt oss sjunga”; här återkommer en baryton eller hela bas- och barytonstämmorna.

Rad 8 ”Till en bättre värld, vi bygger oss en bro” - sjungs som rad 8 i första versen, dvs full kör.

Om det befinns lämpligt, kan sedan andra versen sjungas om igen, med deltagande av alla närvarande.

En text av detta slag ska vara så allmängiltig och okontroversiell, helt enkelt allmänmänsklig, att den kan sjungas utan betänkligheter av så många som möjligt. Men den får inte heller vara så banal att den utmanar stilkänslan. Den ska ha ett budskap som känns angeläget. Detta har varit mina utgångspunkter.
söndag 18, juli 2010. Posted at 20:39
Ledarsidornas kris i DN och SvD
Att en ensam ledarskribent på en landsortstidning alltid ska kunna leverera intressanta alster, det vore att begära för mycket. Men DNs och SvDs ledarsidor har större resurser, och där kan man med fog förvänta sig mer. En gång i tiden var de ofta också riktningsgivande för debatten i övriga tidningar. Men inte sällan är nivån idag en längre insändarartikel.

Jag har länge tvekat att klaga, men i går bestämde jag mig för att ändå notera detta på denna blogg. Jag är i viss mån part i målet, då jag själv var en i bästa fall medioker vikarierande ledarskribent i DN periodvis 1969-1971.

Därför är det med desto större glädje som jag i morse fann en alldeles utomordentlig ledare i SvD "Var finanskrisen en kulturkris?" - skriven av den unge vikarien Johan Wennström. Här finns en rad hänvisningar till olika internationella källor, istället för ett gormande om vad någon partisekreterare sagt för sjuttioelfte gången.

Jag läser dagligen Financial Times och Wall Street Journal, med massor att ösa ur. Herbert Tingstens ledare i DN för ett halvt sekel sedan drygt tog just ofta sin utgångspunkt i något som stått i internationell kvalitetspress.

Och i DN ser jag sedan till min häpnad att någon granskat den alldeles remarkabla illiberala tendensen på kultursidorna, inte minst DNs egen. Det är tidningens sedan länge pensionerade chefredaktör Svante Nycander som gör ett perfekt avstamp för en väsentlig diskussion på den annars processionsartikeldominerade DN Debatt. Han återkommer imorgon med andra delen av denna granskning.

Ska det behövas en ung sommarvikarie och en alldeles tvättäkta panschis för att få någon höjd på dessa storstadstidningars ledarsidor?

tisdag 13, juli 2010. Posted at 15:33
Den svenska modellen, som är oberörbar
- Det skråsystem som under sekler hindrade ekonomisk utveckling lever nu vidare i fackets kollektivavtal. De sätter mycket höga minimipriser på arbetskraft. Ovanpå dessa minimilöner har vi höga arbetsgivaravgifter – som i praktiken främst är en skatt på lönesumman. Detta drabbar främst dem som är yngre och har brister i utbildning, yrkeserfarenhet och språkkunskap. Om de inte förväntas kunna göra en arbetsinsats vars värde minst motsvarar deras kostnad får de inget jobb.

Här ligger vad jag förstår, efter ett yrkesliv av analys, grundproblemet i svensk arbetsmarknad.

Nils-Eric Sandberg i DN idag.
söndag 11, juli 2010. Posted at 16:18
Årets märkligaste politiska uttalanden i Sverige?
– Jag är väldigt övertygad om att elit behövs i idrotten. Och när Andreas Johansson flyttar från Wigan i England så väljer han inte Djurgården utan han väljer Aalborg. Inte därför att han tror att han utvecklas mer som spelare där utan av det enkla skälet att han tjänar dubbelt eller tre gånger så mycket utan att Aalborg behöver betala något mer än vad Djurgården var villiga att göra. Det är en konkurrenssituation och det gäller inkomster under kort tid. Då anser jag att Sverige i likhet med Danmark och Norge ska sänka skatterna för dessa fotbollsspelare.
Ur intervju med Lars Ohly i DN den 8 juni i år.

Borde inte detta citat lyftas fram mer i den offentliga debatten? Ohlys alldeles egna bidrag till klasskampen.
tisdag 06, juli 2010. Posted at 17:47
"Skilj på särintressen och gruppintressen!"
Statsministern framhöll i söndags i Almedalen att regeringen företräder allmänintresset, inte något eller några särintressen.

Vänsterpartiledaren svarade att sänkningen av fastighetsskatten var ett exempel på motsatsen.

Hur ska man bena ut detta, utan att tillgripa retoriska knep? Jag hade anledningen att för några år sedan, då jag var VD i Företagarna, förvisso en intresseorganisation då som nu, reagera på en artikel i Ekonomisk Debatt i ämnet.

Jag finner fortfarande att min analys är klargörande, helt enkelt en av de bästa i ämnet som skrivits i Sverige utifrån ett filosofiskt perspektiv - i all ödmjukhet (konkurrensen är inte mördande).

Se min artikel via Articles 1995 April.