lördag 27, februari 2010. Posted at 13:55
Niclas Virin nyanserar bilden om belånade villors villkor
Min artikel i DI igår har föranlett skatteexperten Niclas Virin att på sin blogg (niclasvirin.blogspot.com) peka på att i vissa fall kan en nyföretagare få avdrag för förluster - "men bara till viss del och på vissa villkor." Han skriver:
- Underskott av aktiv verksamhet får enligt 62 kap. 3 § inkomstskattelagen dras av som allmänt avdrag (dvs. även från inkomst av tjänst och kapital), men bara under de första 5 åren av nystartad verksamhet och bara med 100 000 kr per år. Och inte om ägaren fört in en bostadsfastighet i näringsverksamheten. Underskott som inte kunnat utnyttjas får rullas över till nästföljande år.
- Enligt 62 kap. 4 § får avdrag utan begränsning göras i konstnärlig, litterär eller liknande verksamhet. Men bara om verksamheten är så omfattande att den räknas som näringsverksamhet och inte som hobby. Underskottet får inte rullas till kommande år.
- I övrigt kan avdrag för förluster i den löpande verksamheten medges bara mot kommande vinster i verksamheten. När verksamheten upphör får (41 kap. 3 § 5 p och 42 kap. 34 §) kvarstående underskott av verksamheten dras av till 70 procent under inkomst av kapital. Kan avdraget inte utnyttjas mot kapitalinkomster medges skattereduktion enligt 67 kap. 10 § med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kr och med 21 procent av det återstående underskottet.
- Snålt och snårigt.
- Varför ska företagsvinst som inte tas ut för ägarens personliga behov över huvud taget beskattas? Varför hindra företagens uppbyggnad med en skatt på tillväxt? Frågar Niclas Virin. Med rätta.
fredag 26, februari 2010. Posted at 17:52
Belånad villa är ett diskriminerat riskkapital?
Ja, faktiskt. Och sällan uppmärksammat, och ännu mindre kritiserat. Men i Dagens Industri idag skriver jag några rader om detta (Se Articles, February 2010)
lördag 13, februari 2010. Posted at 15:27
Undermålig jämlikhetsdebatt
Boken The Spirit Level: Why More Equal Societies Almost Always Do Better (Allen Lane) av Richard Wilkinsons (ekonomihistoriker och epidemiolog ) och Kate E Pickett (antropolog), ges nu ut på svenska (Karneval förlag) under titeln Jämlikhetsanden. Den engelska utgåvan har redan gett upphov till en rad tvärsäkra påstående i den svenska debatten - om att ju högre "jämlikhet", desto längre levnadsålder och lycka.
Det mest beklämmande bland både berömmande och kritiska röster är att ingen tycks ta upp den fundamentala aspekten i vilken grad de berörda jämlika eller ojämlika befolkningarna accepterar den uppmätta graden av jämlikhet.
Tag följande exempel. Två grannar lever på exakt lika levnadsnivå. De är bägge lyckliga. Varför? De accepterar varandras levnadsstandard och hur den tillkommit.
Två andra grannar i en grannkommun lever också på exakt lika levnadsnivå. En är mycket olycklig. Hans granne stjäl varje månad en del av dennes pengar för att de bägge ska leva på samma nivå.
Två grannar i en tredje kommun lever på mycket olika standard. Bägge är lyckliga. De tycker att de var och en på sitt sätt förtjänat att ha olika standard. Den ene kanske är fotbollsproffs, den andre sportjournalist.
Två grannar i en fjärde kommun lever på mycket olika standard. En av dem är lycklig, ty han stjäl regelbundet från grannen, som därmed får leva på en låg nivå. Den senare accepterar inte detta - "delar inte grannens värdegrund" - och är olycklig.
Och under tiden kastar sig samhällsvetare och filosofer ut i debatten och försöker i bästa fall visa att statistiska samband inte är kausalsamband. Nej, lycka kan ju leda till lika standard - men det kan ju också leda till olika. Liksom att standard kan leda till viss lycka.
Men det är ju i grunden fråga om belöningssystemet upplevs av olika individer som rättvist eller orättvist. Inte ytterst om alla har lika bonus.
måndag 08, februari 2010. Posted at 09:23
PFP i SvD idag av RPM
Angeläget budskap i Roland Poirier Martinssons kolumn idag i SvD (jag tar idag upp samma tema i min månadskrönika i Falu-Kuriren m fl dala-tidningar).
ProblemFormuleringsPrivilegiet (PFP) i debatten tror jag beror på statsblindheten hos dagens dominerande politiker och debattörer, dvs de ser inte att statens makt är en fråga om rätt och orätt.
En taliban förtrycker med moraliska argument, ehuru inte min moral – han är inte statsblind – men många svenska feminister vill förtrycka med amoraliska argument; de ser inte den etiska dimensionen i politikens makt, blott i den egna och andra kvinnors position, som de finner orättvis (inte orätt…) kanske t o m den grövsta av alla orättvisor, DEN SOCIALA ORÄTTVISAN (värre än den asociala orättvisan, som inte brukar behandlas). Därför vill mången svensk feminist, eftersom hon eller han är statsberoende och statsblind, att Staten ska gripa in även på detta område.
Jag gav för några år sedan på Timbro ut den vackert designade ”Se Staten! Till statsblinda i alla partier”. Förutom att den omnämndes av DN i en ledare när den kom ut, har begreppet inte uppmärksammats.
Många kvinnors kompetens har inte tagits tillvara, i många olika sammanhang. En ändring är på väg, tack vare opinionsbildning. Men att ta Staten i båten, det vill inte jag. Och det beror på min inställning till Staten, inte till något annat.
Pamfletten "Se Staten!" finns att ladda ner på www.stateblind.eu
måndag 08, februari 2010. Posted at 08:58
Är du en maktmänniska eller en frihetsmänniska?
En enkel test är att läsa och begrunda "Makt och frihet" - min månadskrönika (se Articles February 2010) för Dalarnas Tidningar - ett samlingsnamn för Falu-Kuriren, Mora Tidning, Ludvika Tidning, Borlänge Tidning och Södra Dalarnes (obs, ej Dalarnas utan Dalarnes) Tidning.
tisdag 02, februari 2010. Posted at 17:42
Samhällets Järnvägar (SJ)
Statens Järnvägar - som om det hade bildats idag skulle fått den modernistiska men felaktiga beteckningen Samhällets Järnvägar - har problem. När höstlöven falla och snöflingor yra, då stanna tågen.
Banverkets fel? Kanske. Men lika illa är det inne i vagnarna. Toaletterna äro ofta dåligt städade, som i ett u-land. Belysningen bristfällig och stolarne stundom söndersuttna.
En folkhemsk misstanke smyger sig på: har ledningen BONUS på den redovisade vinsten, och därför eftersatt underhållet?
Vad säger Riksdagens Upplyningstjänst?